Dennis Rotebäck klarade bedriften att ta sig i mål i sin första kåsa. Foto: Privat
Inför starten av Novemberkåsan handlade mycket av snacket om det tuffa underlaget. Vimmerbykillen Dennis Rotebäck var en av dem som förberedde sig på en riktigt tuff tävling.
– Det är kärr, på kärr, på kärr där ute. Jag får räkna med att det blir en riktigt tuff tävling. Det blir nog en mardrömskåsa, sa Rotebäck till Dagens Vimmerby dagen innan kåsan.
I näste andetag berättade han hur hårt han tränat inför tävlingen och att det inte fanns något annat än att han skulle ta sig i mål i sin första kåsa.
En kvart tillgodo
Och visst höll Dennis Rotebäck sina ord. När förare efter förare tvingades kasta in handduken stod junioren från Vimmerby pall. När han rullade upp på målrampen i morse var klockan nästan halv sju. 37 förare tog sig dit, men det var bara 33 av dem som klarade det inom respittiden.
– När jag rullade upp på rampen hade jag en kvart tillgodo. Sista sträckan tog 57 minuter och jag låg på maxpuls hela vägen. Det var skönt att komma i mål och att få andas ut litegrann, skrattar Dennis Rotebäck.
Tvivlade du någon gång under natten på att du skulle orka hela vägen?
– Efter sträcka två på det sista nattvarvet kände jag att det kommer bli långt. Då funderade jag på vad jag höll på med. Sen tycker jag ändå att det flöt på, det var väl viljan som tog över. Ser jag till tävlingen som helhet kände jag mig stark. Jag fick i mig mat hela tiden och det var inget strul med cykeln. Det var tufft, men samtidigt positivt hela vägen.
Hur tufft skulle du säga att det var?
– Det var ett rent helvete ibland. Framförallt det sista nattvarvet när man knappt såg en människa i skogen. Då var det också riktigt uppkört. Jag försökte åka på kanterna så mycket jag bara kunde, men det var så mycket kärr hela tiden.
Hur är känslan i dag?
– Jag är stel och riktigt mör i kroppen, men ändå ganska pigg i huvudet.
Är Novemberkåsan något du tänker göra om i framtiden?
– Absolut, vi kör nästa år i Bollnäs! Det här var skitkul, säger Dennis Rotebäck.