Annons:

  • Stort intresse för att möta politikerna i Djursdala:

    Jacob Käll (C), Helen Nilsson (S) och Peter Karlsson (C) representerade majoriteten i Djursdala. Foto: Stefan Härnström

  • Stort intresse för att möta politikerna i Djursdala:

    Många hade samlats i gymnastiksalen för mötet med politikerna.

  • Stort intresse för att möta politikerna i Djursdala:

    Jacob Käll (C), Helen Nilsson (S) och Peter Karlsson (C) har nu bara kvar ett möte i Gullringen innan man varit på de fyra orterna. Foto: Stefan Härnström

Stort intresse för att möta politikerna i Djursdala: "Skolan är den trygga punkten"

Intresset för att möta kommunstyrelsens ordförande Helen Nilsson (S), förste vice ordföranden Jacob Käll (C) samt barn- och utbildningsnämndens (BUN) ordförande Peter Karlsson (C) var stort. Mötet i Djursdala skolas gymnastiksal hölls på onsdagskvällen. 

Annons:

Annie Hermansson från Djursdala Sportklubb hade hoppat in som kvällens moderator och inledde träffen med ett tal. Flera personer från såväl föreningar som eldsjälar berättade vad Djursdala skola betytt och betyder för dem, barnen och samhället.

De som flyttat till Djursdala framhöll hur mycket möjligheten att ha barnens förskolegång och skolgång där påverkat valet. Även tankar runt barnens trygghet lades fram.

Rekordunderskott för BUN

Under frågestunden berättade Peter Karlsson att han aldrig sett en så dålig prognos för BUN:s budget. Ett underskott på minus 20 miljoner kronor enligt den senaste rapporten. Mycket av kvällens frågor kom att handla om budgeten, vilka delar som kostar mest och om skolnedläggningar ens hjälper i långa loppet.

– BUN betalar mycket interkommunal ersättning för de gymnasielever som går utbildningar i andra kommuner, förklarade han.

Nämnden har även att betala interkommunal ersättning för elever på anpassad gymnasieskola, Särvux och andra som behöver stöd och placering i andra kommuner. Även gymnasiet, campus och förskolor har sparbeting.

Till detta kommer lågkonjunkturen och kommunens generellt dåliga ekonomi. Såväl Helen Nilsson som Jacob Käll framhöll att Vimmerby kommun under flera år levt lite över sina tillgångar.

– Kanske kunde man börjat spara lite tidigare, svarade Jacob Käll när frågan ställdes om varför kommunen trots sitt höga skattetryck och inkomster från sitt värmeverk med mera ständigt har problem med budgeten.

Helen Nilsson förklarade att alla nämnder i kommunen ska ses över:

– Det är inte bara skolorna, alla nämnder har som uppgift att se över sin verksamhet.

”Huggsexa om elever”

Samhällsföreningens Johan Bergman undrade varför det gått så dåligt att se över budgeten sedan 2015 då skolornas nedläggning stoppades med en folkomröstning. Där 86 procent sa nej till nedläggningar. Han påpekade att kommunen haft sju år på sig att utreda och att de nu i princip står kvar på samma ruta. Han framhöll även att det var en demokratifråga och att många gjort sina val av lokalpolitiker efter vad de lovat i skolfrågan.

Både politiker och Djursdalabor var överens om att BUN fått ta ett stort ansvar för kommunens ekonomi och att gymnasieskolan kan vara en viktig del. Som det är nu finns det fler platser än elever.

– Det är huggsexa om gymnasieelever mellan kommuner, en del lockar med körkort och andra saker, berättade Peter Karlsson.

Precis som tidigare i skoldebatten kom kommunens demografiska utmaningar upp. Kan man ställa skola mot äldreomsorg och hjälper skolnedläggningar i långa loppet om andra delar av kommunens verksamhet blöder när befolkningen blir äldre?

Bägge sidor var överens om att inflyttningen och antalet elever måste öka och det påpekades från publiken att möjligheten till skolgång i samhällena utanför centralorten var något som kunde locka familjer. Hur marknadsför Vimmerby sig för att öka inflyttningen av personer i arbetsför ålder och barnfamiljer, en fråga som inte riktigt fick svar.

Nöjda med kvällen

Både Helen Nilsson och Peter Karlsson var nöjda med mötet och de frågor som ställts.

– Det var ett bra möte och bra samtalsklimat, vi har fått till oss en hel del idéer om hur man kan göra och hjälpas åt för att behålla skolan, konstaterade Peter och fick medhåll av Helen.

– Förra gången (2015) togs ju beslutet om nedläggning innan vi åkte runt. Nu blir det en dialog på ett annat sätt där man kan skicka med sina tankar. Då blev det en väldigt anklagande ton, svarade Helen.

Något som återkom flera gånger under kvällen var det att kommunen under lång tid levt över sina tillgångar och att det nu kanske drabbar småskolorna igen, vad tycker ni om det?  

Helen Nilsson:

– Jag kan ju inte säga att det varit jättesynd om oss för vi har levt över våra tillgångar. Vi har använt mycket mer pengar än man gjort på andra ställen men det är klart att det här blir ju resultatet. Det man inte gjort förut måste man göra nu.

Tror ni att nedläggningen av några skolor i det stora skulle hjälpa med det problemet om budgeten fortfarande är svag?

– Jag passar där, säger Helen Nilsson.

Peter Karlsson:

– Jag ser att för barn- och utbildningsnämndens del, när vi har 700 platser tomma, så är det självklart att slipper vi de lokalkostnaderna så kan vi använda pengarna till lärare istället.  

Ser du det som att BUN då skulle så att säga ”dra sitt strå till stacken”?

– Det är ju det som den här utredningen inte belyser, om det skulle bli en besparing för kommunen nu när många berättar att ”vi hade inte flyttat hit om inte skolan funnits”. På många andra orter har de pratat om att välja en annan kommun att gå i om skolan försvinner, som i Rumskulla till exempel. Det är svårt att beräkna, säger Peter Karlsson.

”Varför ska vår skola täcka för de som inte klarar budgeten?”

Även Annie Hermansson och Johan Bergman var nöjda med kvällens möte och hur det avlöpt. Under höstens förmöte i Tuna skola berättade ett antal föräldrar om stressen eller uppgivenheten när den lokala skolan gång på gång hotas. Något som båda kunde känna igen även i Djursdala. 

– Det är ju det många pratar om, skolan är den trygga punkten och det här är våran mötesplats där vi skapar gemenskap i bygden. Det tog vi upp många gånger under kvällen och varför ska vår skola täcka för de som inte klarar budgeten, svarade Annie.

Tror ni en nedläggning av några skolor ens skulle ha någon ekonomisk effekt?  

Johan Bergman:

– Det kan väl ha en omedelbar effekt men får man ingen ordning på gymnasiet så vad tittar man på sedan? För det här ger ju inte så stora besparingar som de behöver. Fortsätter detn här takten (på budgetunderskottet) som Annie läste upp från 8 till 20 miljoner på ett år, då spelar det ingen roll hur många skolor vi lägger ner. Till sist finns det inga skolor kvar att lägga ner och vad gör man sedan?

Annie Hermansson:

– De interkommunala ersättningarna och kostnaderna för extra behov som omnämns mycket i delårsrapporten och bokslutet hjälps inte av det här. De kostnaderna har vi ändå i kommunen.

Johan:

– Även om gymnasiet kan göra mer reklam för sig och fånga ungdomar bättre så får vi nog i framtiden se att de blir ännu mer rörliga och läser på annan ort. Det är inget man kan lägga på skolorna för då blir det inget kvar. Det här måste man budgetera för på ett helt annat sätt. Det var sju år sedan förra gången skolorna skulle läggas ner och nästan hela Vimmerby sade nej. Sju år är inte så långt bort men det har liksom inte hänt någonting. Jag vet inte om en eventuell ny folkomröstning skulle ge ett så annorlunda resultat.  

Annie: – Jag tycker det var en bra kväll. Jag hoppas många kände att de fick säga det de ville. 

Stefan Härnström

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt