Det är en fin torsdag förmiddag när vi besöker Korka strax utanför Vimmerby. När vi närmar oss det gula huset på den stora tomten hörs två röster inifrån i full gång med att snickra.
Det är Josefin Karlsson och hennes relativt nyfunna pensionärsvän Christer Svensson som sliter på inne i vad som till slut ska bli en gårdsbutik.
Men för att förstå varför måste vi backa tiden betydligt längre.
– När vi flyttade hit till Korka så var det första vi gjorde, innan vi ens flyttat in alla grejer, att skaffa får. Det kände vi att vi måste göra och också börja odla. Det bara kom inifrån, det ville vi båda två. Sedan växte det ganska fort, som det gör för odlingsintresserade personer. Det fanns ju obegränsat med yta till min stora lycka eller förskräckelse, säger Josefin Karlsson och skrattar.
Hade den tanken funnits med dig tidigare i livet också?
– Jag hade ganska länge, säkert tio år innan vi flyttade hit, vetat att det var så här jag ville bo. Men jag har inte alls någon sån bakgrund. Vi hade knappt trädgård när jag var liten.
Utvidgade odlingsytan
Redan andra året utvidgades odlingsytan.
– Då var det en fjärdedel av den köksträdgård vi har nu, men det blev en helt annan skala. Det gick från trädgårdsodling till att jag började läsa på om hur man odlar i större skala. Jag tycker att det är så sjukt kul med nya grejer, så jag började läsa på om odlingsmetoder som grävfri odling, regenerativt lantbruk, täckodling, att odla i sand och flera till. Det var så himla många olika delar i det här som tilltalade mig. Jag lyckades göra många misstag men hittade också sätt som känns bra för mig.
Köksträdgårdens yta utvidgades och blev tusen kvadratmeter stor.
– Men så stod man där i juli och augusti och tänkte – vad ska man göra med all skörd? Då hörde en restaurang av sig och frågade om de kunde få köpa grönsaker. Det här var 2019. Därefter skulle vi vidareutveckla det och jag satsade året efter, men så kom pandemin. Samma höst fick vi vår Arvid och jag fattade inte då hur mycket tid det tog med en bebis.
Drömmen om att fortsätta satsa på sin odling levde vidare i henne.
– Efter att vi fått Signe och jag varit mammaledig med henne, så måste jag få prova att göra något av det här. Jag ville skapa en odling som man kunde få besöka. Jag har varit i många besöksträdgårdar, och det primära syftet med dem är att det ska vara vackert. Inte för att det ska vara fult här hos mig, men det ska vara en odling – en riktig intensivodling där jag skördar mycket grönsaker. Den här typen av odling, där man ska producera mycket grönsaker, har jag inte sett att man får komma som besökare och gå runt i på det här sättet.
Gör hela jobbet på egen hand
Hon ville också ta det ett steg till och starta en gårdsbutik. Tror ni är det massa snickare på tomten nu, då? Nej, förstås inte. Josefin gör hela jobbet praktiskt taget på egen hand och bygger upp den nya gårdsbutiken.
För att möjliggöra det har hon gjort något många kanske bara drömmer om men inte vågar göra fullt ut.
– Vi tog det beslutet i höstas. Jag och min man har pratat om det, eftersom det inte är något beslut jag tar helt själv. Jag har ju sålt mitt gamla företag, sagt upp mig från mitt jobb och hoppat rakt ut. Det påverkar familjen jättemycket. Men Jakob har fått utrymme för sina drömmar och jag har stöttat honom i det. Nu när jag har en dröm vill han stötta mig i det.
Hur kommer det sig att du gör allting på egen hand?
– Jag har aldrig odlat i hela mitt liv tidigare, men det gav en sådan enorm tillfredsställelse att skörda jag det själv odlat. Jag kände mig som en kapabel människa när vi kunde äta saker jag hade odlat. Jag tänkte att det skulle vara samma med att bygga – jag kunde knappt bygga en liten låda innan jag gav mig på det här, men allt går att lära sig. Och det har varit så kul!
Hur blir upplägget när gårdsbutiken är färdig?
– Där många gårdsbutiker finns får man inte gå runt ute i odlingen. Här är meningen att man ska kunna gå runt i trädgården och sedan köpa sina grönsaker inne i gårdsbutiken. Jag kommer att vara i trädgården och jobba när det är öppet. Det gör sig inte själv när man ska intensivodla och få fram grönsaker helt utan maskiner.
Ska bli ett besöksmål
Odlingen är omfattande och varierande.
– Vi odlar allt utom potatis och lök. Det tar så mycket yta och blir för dyrt per kilo. Så det är alla möjliga former av kål, sallad, gurka, tomat, squash, morötter, rotsaker, örter och bönor av olika slag. I mittgångarna är det träd; en äppelgång, en pärongång och en stenfruktsgång. Och så lite bär.
Tar det inte en hiskelig massa tid?
– Det kan ta hur mycket tid som helst, men det är som många andra jobb. Det går alltid att rensa, det går alltid att gödsla, det går alltid att gräva och det finns alltid att göra. Min ambition är att sköta det här själv på en heltidstjänst. Jag tänker att en del av utflyktsmålet är att komma och prata med mig, ställa frågor och ge kritik eller kärlek. Då kan det ju inte vara ogräs överallt, så nivån som köksträdgården måste hålla är ny för mig.
Hon hoppas att det ska bli just ett utflyktsmål för barnfamiljer, äldre och alla däremellan.
– Det här ska vara en verksamhet med flera ben. Förutom grönsaker vill jag jobba med förädlingar som äppelmust, sylt och marmelad. Själva trådgården i sig är ett besöksmål utan entré och man ska kunna komma hit, fika och kolla på djur. Det blir kaffe, mjukglass och grönsaker. Och lite annat.
Mjukglass och grönsaker?
– Ja, jag älskar det. Och så råkade jag komma över en begagnad mjukglassmaskin, säger hon och skrattar.
Hur kommer det bli att ha folk i trädgården?
– Jag tror det kommer bli bra. Det ska bli ett staket runt köksträdgården och vi avgränsar så man inte kommer till de delar som vi vill hålla privat. Man ska känna sig välkommen, men man får inte gå in i huset där mina barn finns. Men det här är ju deras hem och de kommer säkert hålla till mycket här ute i trädgården också.
Då öppnar gårdsbutiken
Planen är att öppna veckan efter midsommar.
– Sedan är tanken att hålla öppet några dagar i veckan hela sommaren och hösten.
Ligger du i fas?
– Jag ligger i fas – nästan. Jag hade glömt det här med vabruari, men annars ligger jag i fas.
Hur kommer det kännas när gårdsbutiken är helt färdig?
– Jag börjar nästan lipa när jag tänker på det. Det kommer vara en dröm. Inte just att välkomna folk hit, utan att jag själv byggt en gårdsbutik som är exakt som jag vill ha den. Kommer det ingen vore det skittråkigt, men jag kommer ändå känna att jag klarade det, säger hon och skrattar.
Vad tror du om intresset?
– Folk är generellt positiva. Om det innebär att folk kommer hit och handlar vet jag ju inte och jag kan inte leva på luft. Jag tror ändå på förutsättningarna med den här typen av besöksmål så pass nära stan och ALV. Jag tror att det borde vara ganska kul att komma hit.
Hittat en pensionärsvän
Helt ensam i arbetet är inte Josefin. När vi besöker gården den här soliga dagen är även pensionären Christer Svensson där och hjälper till.
Förklaringen till det är rätt rolig.
– Jag skaffade ankor och de blev tagna av räven. Jag lade ut det på mitt konto på Instagram och frågade vad det var för djur som var här. Då skrev han, men jag fattade inte att det var just han. Jag ifrågasatte honom, trots att han har hur många års jakterfarenhet som helst. Till slut tröttnade han väl på mig och skrev att han skulle komma och kolla på spåren. Vi började prata, hade väldigt kul när han var här och vi tyckte olika om precis allt. Sedan frågade han mig någon gång om jag ville ha hjälp med det här och nu är han här tre dagar i veckan i alla fall. Så jag är tacksam för min pensionärskompis Christer. Första veckorna var jag helt själv och det går ju, men att göra fel tillsammans med någon är roligare. Det hade inte varit alls lika kul utan all hjälp jag fått, berättar hon.
Christer Svensson tycker det är väldigt kul att kunna hjälpa till.
– Jag har inget för mig om dagarna, så det är bara win-win, säger han.
Tankar på vidareutveckling
I sommar ska det bli premiär för gårdsbutiken och den nya satsningen, men det finns redan tankar på att vidareutveckla det hela.
– Jag brinner för bra livsmedel med hög kvalitet som är lokalt producerade. Jag vill att det som säljs här ska vara härifrån. Ska det vara något annat, så ska det vara småskaligt. Det skulle kunna vara viltkött från Christer. Vi ska skaffa en hönsflock så lite ägg blir det nästa år är tanken. På sikt kan jag tänka mig att ha grisar med, så jag ser utvecklingsmöjligheter. Jag vill skapa en lekplats för barn också. Det finns hur mycket idéer som helst.
Fotnot: Josefin Karlsson är gift med Dagens Vimmerbys vd och ansvarige utgivare Jakob Karlsson.