Infertilitetsdiagnoser bland kvinnor ökar. Bilden är en genrebild.
Foto: Pixabay
Färsk statistik från socialstyrelsen visar att allt fler kvinnor i Sverige får behandling mot ofrivillig barnlöshet. Sett över hela landet har siffrorna pekat uppåt under hela 2000-talet, men i Kalmar län har siffrorna de senaste åren pekat nedåt, vilket stämmer med övrig statistik – de stora ökningarna syns i storstadsregionerna, vilket beror på att kliniker som är specialiserade på infertilitet i större utsträckning finns där, rapporterar nyhetsbyrån Siren.
Under 2020 minskade dock diagnoserna i hela landet, vilket Socialstyrelsens statistiker bedömer vara en effekt av pandemin.
”Folk väntar längre med att få barn”
Sedan början av 00-talet har antalet infertilitetsdiagnoser närapå tredubblats, men enligt Kenny Rodriguez-Wallberg, professor och överläkare vid Karolinska universitetssjukhusets sektion för reproduktionsmedicin, beror det främst på att många väljer att skaffa barn senare i livet.
– Jag tror inte att det har hänt något som har gjort att folk är mer infertila nu än tidigare, utan det är att folk väntar längre med att få barn, säger hon till Nyhetsbyrån Siren.
Även fertila kvinnor får diagnosen
Att fler kvinnor får diagnosen kan även bero på att kvinnor behöver få en infertilitetsdiagnos för att få genomgå en behandling såsom IVF eller insemination. Kravet resulterar i att även fertila kvinnor som söker hjälp med befruktning, till exempel de som lever i ett samkönat förhållande och försöker bli gravida med hjälp av donerade spermier, eller kvinnor som lever i heterosexuella förhållanden där mannens spermier inte är dugliga, får diagnosen. Det kallas då för infertilitet med manlig faktor, förklarar Rodriguez- Wallberg.
Ökningen antas också bero på att lagändringar 2016 gjorde det möjligt för ensamstående kvinnor att få hjälp med assisterad befruktning.