Tomas Peterson (M) och Helen Nilsson (S).
Skolorna på landsbygden blir kvar. Nu måste pengarna det hade sparat att lägga ned dem hittas någon annanstans.
Nästa vecka samlas samtliga partier för att diskutera den ekonomiska situationen.
– Det här ska inte dras i långbänk, säger kommunstyrelsens ordförande Tomas Peterson (M).
Folkomröstningen fick majoriteten att upphäva sitt beslut från i juni och att avbryta verkställandet av skolnedläggningen. Nu måste pengarna hittas på annat håll för att nå samma besparing 2016. I budgetplanen för 2017 och 2018 ingår också skolbesparingen. Uppfattningarna om hur mycket som sparas varierar från 4,4 miljoner kronor till 6,5 miljoner kronor på ett helår. Halva summan var avsedd att sparas på höstterminen i år.
– Först och främst ska Mattias (Karlsson, ekonomichef) ge oss en sammanställning. Vi har olika uppgifter om hur mycket det här skulle ha sparat och därför är det bättre att ekonomikontoret ger oss en siffra som vi får lyssna till, säger kommunstyrelsens ordförande Tomas Peterson (M).
Bjuds in till samtal
Nästa vecka bjuds samtliga politiska partier i fullmäktige in till samtal, inklusive Sverigedemokraterna.
– Nu vänder vi blad och ska ta det ekonomiska ansvaret. Det är viktigt att det handlar om långsiktiga lösningar och vi måste titta på de ramar som är lagda. Tillsammans med oppositionen ska vi titta igenom det här och vi tar gärna emot förslag. Alla råd är välkomna.
Redan i april är det sannolikt att beslut om nedskärningar i stället för skolorna ska tas. Kanske redan i mars.
– Det är en väldigt hög förhoppning med mars. Men det ska i alla fall inte dras i långbänk.
"Vår ambition"
Om revideringen innebär att de kan nå samma besparing 2016 som det var tänkt återstår att se.
– Det är vår ambition, men om det är realistiskt i dagsläget vet vi inte. Risken är att det blir kortsiktiga besparingar och då pratar vi osthyvel. Vi måste hitta långsiktiga besparingar här och där. Vi måste ha trovärdighet i vår långsiktighet, säger Helen Nilsson (S).