Fossilfritt stål, elektrobränslen för flyg och fartyg, klimatneutral cement, elbilar och vätgasdrivna lastbilar förväntas minska utsläppen av växthusgaser med miljontals ton. Men det förutsätter mängder av ny utsläppsfri elproduktion.
Självklart kan vindkraft – liksom all elproduktion – skapa en lokal störning. Men för att kunna väga för- och nackdelar mot varandra måste myndigheterna beräkna klimatnyttan av ny elproduktion, så att kommunerna har något att utgå från när de ska ta ställning till nya vindkraftsprojekt.
*
Ny fossilfri elproduktion underlättar utfasningen av kol- och gaskraft i våra grannländer. Men ännu viktigare är att den nya elproduktionen möjliggör elektrifieringen och klimatomställningen i Sverige, som kräver en kraftigt ökad elanvändning. Vår bedömning är att varje ny TWh fossilfri elproduktion minskar de klimatpåverkande utsläppen med minst 600 000 ton.
De allra flesta vill att vi ska lyckas med klimatomställningen – men alltför få kommunpolitiker verkar se sambandet mellan vindkraften och det fossilfria stålet eller elbilarna. Hur många kommunpolitiker vet att varje nytt vindkraftverk på land kan minska klimatutsläppen med cirka 12 600 ton? Och att detta, enligt Naturvårdsverket, motsvarar utsläppen från 1 575 kommuninvånares konsumtion?
*
Regeringen har nu beslutat att i en första omgång (avseende 2025 och 2026) fördela 710 miljoner kronor till svenska kommuner med vindkraft, varav 8 av 12 kommuner i Kalmar län sammantaget förväntas få cirka 26 miljoner kronor. Syftet med regeringens beslut är att ”öka kommunernas incitament att säga ja till mer vindkraft”.
Vi hoppas att kommunerna lyssnar på regeringen och säger ja till att vindkraftsansökningar ska få gå vidare till miljöprövning. Det skulle pressa elpriset, öka industrins konkurrenskraft, förbättra Sveriges energisäkerhet och underlätta den nödvändiga klimatomställningen.
Nils Grunditz, vd, Green Power Sweden
Anders Wijkman, tidigare ordf i Miljömålsberedningen och ordf för nätverket Vindkraftens klimatnytta