Skolbarn äter mycket mer än tidigare: "Åtgången ökar alla dagar"

Redan i höstas började det märkas runt om i Sverige att barn och ungdomar åt betydligt mer skolmat än tidigare. Utvecklingen har fortsatt i takt med det allt mer ansträngda ekonomiska läget. 

På många håll märks trenden att barn äter mer skolmat inför helgen – och sedan också efter helgen. Den utvecklingen stämmer inte riktigt för Vimmerby kommun, menar kostchefen Sofia Andersson. 

Sorgligt nog märks det varje dag i veckan istället.

– Vi ser att det är mer måndag till fredag just nu. Åtgången har ökat alla dagar, säger hon.

Hon ser flera orsaker till det.

– Givetvis tänker man på världsläget och hur det ser ut i ekonomin. Sedan kan man inte säga det säkert men det är dit tankarna går. Man har inte de här extra pengarna att köpa något annat för på rasten och man går inte till caféterian i samma utsträckning. 

Märks på inköpen

Samtidigt är det lite svårt att göra jämförelser med pandemiåren, säger Sofia Andersson.

– Vi har en del sviter från pandemin, så att göra jämförelser blir lite haltande. Men vi ser många fler ätanden och också att man äter mer än tidigare.

Även om ni jämför med före pandemin?

– Ja, vi har stigande siffror inom de flesta verksamheter. Vi märker det också på våra inköp. Vi köper in fler kilo, men har inte mer svinn. 

Byter en fisksort mot en annan

Sofia Andersson förklarar att man gör justeringar utifrån prisläget.

– Vi tittar hela tiden på vilken vara som är mest prisvärd just nu. Det kan handla om att vi byter ut en fisksort till en annan fisksort om vi ska ha fiskpanetter exempelvis. Men vi har hela tiden samma kravspecifikation. 

Är det några rätter som fått stryka på foten?

– Vi har så likvärdigt utbud som tidigare. En del dyrare maträtter kanske kommer mer sällan, men vi har inte tagit bort några rätter. Fiskrätter är exempelvis väldigt dyra, men vi ska ändå servera fisk. Vi måste det, både ur näringssynpunkt och för variationens skull.

Har ni ändrat i recept, att ni till exempel har mindre köttfärs i köttfärssåsen?

– Vi jobbar hela tiden med våra recept. Det gör vi alla år och hela tiden. Vi fortsätter med det, men vi tar inte nya, dyra maträtter nu. Vi måste hela tiden klara våra näringsrekommendationer. Ser vi att det är för mycket av något så tittar vi över det, men vi måste klara våra näringsrekommendationer. 

Just spagetti och köttfärssås har alltid varit en populär rätt bland unga i skolmatsalarna.

– Så är det och vi har inga planer på att ta bort det.

Köper livsmedel för miljonbelopp

Kostchefen säger också att man är bundna till att följa de avtal som redan är tecknade. Kostenheten köper in livsmedel för miljontals kronor om året och har avtal med ett flertal lokala producenter som förser kostenheten med bland annat mjölk, kött, potatis och bröd.

– Vi förhåller oss till läget, men är bundna att köpa produkter av de leverantörer vi har. 

Paprika har varit på tapeten nyligen för sin stora prisökning. Väljer ni bort paprika, då?

– Vi har veckopriser på frukt och grönt. Medarbetarna vet om det och ska handla utifrån säsong och utifrån det pris som är aktuellt. 

"Ingen ska vara hungrig"

De kraftigt stigande matpriserna gör också att kommunen inte är i närheten av att klara sin budget. Livsmedelsbudgeten är på drygt 14 miljoner kronor. 2022 överskred man den med cirka två miljoner.

– I år ser vi att vi inte kommer klara 16 miljoner. Det kanske landar runt 17 miljoner. Vi lägger prognoser varje månad, men vi kommer inte klara budget och har presenterat hur det ser ut. 

Budgetmässigt är det därför en mardröm. Hur mycket budgeten kommer överskridas är okänt och i år återstår fortfarande tre prisjusteringar.

– Den senaste är från februari och den kommande är i maj. Vi vet inte hur dessa prisjusteringar påverkas framöver. 

Behöver någon gå hungrig för att maten inte räcker?

– Nej, vi servererar mat till sista gäst. Varken våra barn eller äldre ska vara hungriga och det är bra att eleverna äter. Vi ska servera en näringsriktig och varierande kost till våra barn och vårt mål är att servera mat som våra gäster vill äta. Att behöva slänga mat eller ha hungriga gäster vill man inte heller ha. 

HÄR kan du läsa vad några gymnasieungdomar tänker och känner.