Historien sträcker sig tillbaka till tidigt 1900-tal. Då bedrevs kreosotimpregnering på platsen i Södra Vi. I början av 40-talet startades en impregneringsanläggning för saltimpregnering.
1995 tog AB Stabsuecia Södra Vi över och fortsatte med impregneringsverksamheten och mellanlagring av avfallstolpar till och med 2011. CCA-impregneringen upphörde 2003.
Men att marken är kraftigt förorenad har man vetat om en bra tid.
– Under stora delar av 1900-talet har det varit en impregneringsplats. Det har genererat mycket föroreningar av framför allt kreosot och arsenik. Kreosot har spridits djupt i marklagren och grundvattnet medan spridningen av arsenik är mer begränsad, säger Lisa Elmerfjord från SGU, Sveriges geologiska undersökning, som är projektledare för projektet i Södra Vi på uppdrag av kommunen och Länsstyrelsen.
Mellan 2022 och 2024 pågår nu åtgärdsförberedande utredningar, undersökningar och projektering av det giftiga området. För drygt tio år sedan gjorde Stabsuecias ägare, Rundvirke Industrier, en stor utredning med stöd av IVL. Det var då man kom fram till den svårt förorenade situationen och vilka riskerna är.
– Den stora risken är att det sprider sig till grundvattnet och därför kom man fram till att det behövs stora åtgärder på området.
Eftersom kommunen inte ville driva projektet kom SGU in i bilden.
– Vi har en funktion att stötta kommuner i sådana här projekt, säger Lisa Elmerfjord.
Varför ville inte kommunen driva projektet?
– Det är ett stort projekt och kommunen har inte den kompetensen eller kunskapen. Då är det bättre att låta den som kan göra det också göra det. Men kommunen har den lokala förankringen och därför är vi med i projektet. Vi har ingen aktiv del, men äger mark som angränsar till det här och det finns också ett kommunalt intresse av att det blir så bra som möjligt, säger Joakim Svensson, infrastruktursamordnare på kommunen.
Grundvattentäkt i närheten
Kalkylen då visade att det handlade om åtgärder för mellan 40 och 45 miljoner kronor. Stabsuecias ägare och Länsstyrelsen kom fram till ett avtal efter ansvarsutredningen och under förra året beviljades man bidrag från Naturvårdsverket.
– Vi har upphandlat ett bolag som sköter det här åt oss och man ska vara klara till nästa sommar med åtgärdsförberedelserna. Därefter går vi igenom riskerna igen eftersom det hänt en del på tio år. Det handlar om att ta prover på ytlig jord och också gå ner djupare. Kreosot har en förmåga att gärna rinna ned längst ned och lägga sig mot berget, säger Lisa Elmerfjord.
I närheten ligger en grundvattentäkt.
– Hittills ser det ändå bra ut, men vi tittar på det nu igen så att det inte finns någon djupare spridning.
Planerar för jordtvätt
En jordtvätt planeras också för området. Uppskattningen är att det rör sig om 30 000 kubik jordmassa.
– Arsenik har varit ett problem i många andra projekt, där man fått ut arsenik i grundvattnet. Det pågår ett forskningsprojekt i Hjältevad genom Statens geotekniska institut som vi följer noga. Vi vill göra en jordtvätt, men då behöver vi ha god koll på vattenkemin. Viss arsenikform sticker iväg, så det är viktigt att hålla koll på det. Att tvätta jorden på plats gör att man kan återanvända jordmassorna till återfyllnad. Vi vill ju ha mest nytta för pengarna, säger Lisa Elmerfjord.
Man använder relativt ny teknik, där man gör borrningar och för upp kolvar med jorden intakt.
– Det kallas för ostörd provtagning och man kan gå djupare ned och det blir också bättre kvalitet på det. Då kan man se exakt vilken förorening man har att göra med.
Tanken är att bestämma metod under hösten och sedan återkomma för ytterligare provtagning. Under 2025 är tanken att gå igång med saneringsåtgärden.
– Men det kan bli senare också. 2025 är tidigast vi kan sätta igång saneringsåtgärden och saneringen tar minst ett år.
Bolaget har lagt mycket pengar
Den ekonomiska kalkylen håller inte riktigt längre.
– Kostnaderna har ökat med 30 procent sedan 2015, så det kanske ligger runt 50 miljoner nu istället.
Tommy Karlsson från Rundvirke Industrier, som äger moderbolaget till Stabsuecia, var den siste vd:n för verksamheten i Södra Vi.
– Vi har lagt väldigt mycket pengar på det här. När vi gjorde undersökningen tilllsammans med IVL kom vi fram till att en sanering skulle kosta 37 miljoner kronor. Det fanns inte så mycket pengar kvar i bolaget, så moderbolaget stoppade in 37 miljoner för att klara framtida saneringar. Vi har gjort undersökningar för tolv till 15 miljoner kronor också.
Orsaken är att man inte riktigt vet när föroreningen skedde.
– Innan miljöskyddslagstiftningen kom på plats fanns ingen ansvarig egentligen. Eftersom vi inte vet när föroreningarna har skett har vi slagit ut kostnaden över åren. Samhället står för föroreningar fram till 1960, bolagen står för 50 procent mellan 1960 och 1969 och därefter får bolagen stå för 100 procent av kostnaden.
Oklart vad som sker i framtiden
Vad som kommer hända med området i framtiden är högst oklart.
– Problemet med de här saneringarna är att det ofta rör sig om industrimark i avflyttningsbygder. Det gör att det inte finns ett fantastiskt högt värde. Vore det attraktiv mark kunde man avyttra den och bygga ny industri. Nu är jag rädd för att ingen är intresserad av en ny industri här, men vi får se vad som händer när marken är ren. Vi är glada att kunna hjälpa till. Det här är ett stort åtagande för ett förhållandevis litet bolag. Jag tror det är rätt unikt att ett relativt litet bolag sätter av så mycket pengar för att städa efter sig, säger Tommy Karlsson.
Av de förorenade områdena i länet är det här rankat högt.
– Det är plats fyra på vår prioriteringslista, säger Anders Svensson från Länsstyrelsen.
Joakim Svensson säger att kommunen inte heller ser eller har några konkreta planer för området.
– Det viktigaste nu är att sanera och säkra området, säger han.