På Instagramkontot delar Pia med sig av kortare dikter och längre texter och filmer där hon pratar om självkänsla och psykisk hälsa, eller kanske gör en glädjedans i bara underkläder och strumpbyxor. Kroppspositivism, livsglädje och självkärlek är ett genomgående tema och kontot har snabbt vuxit och har idag över 8000 följare.
Namnet Korsdragspoesi kommer ur tanken på att vädra och byta luft.
– När man tänker att man ska vädra ut, och det blir korsdrag och det alltid åker nån kruka i backen och blir lite rörigt, även om tanken på att vädra var härlig. Det här är byta luft-poesi helt enkelt. Ibland måste det bli rörigt innan det blir ordning!
"Det jag lärt mig vill jag ge vidare"
Pia själv har en bakgrund med psykisk ohälsa och har arbetat mycket med sig själv i terapi.
– Jag skriver till mig själv. Mig själv i dåtid, nutid och framtid. Pratar snällt till mig själv. Och när vi nu är många som behöver arbeta med oss själva så kan vi lika gärna prata snällt tillsammans! Alla de timmar jag har harvat igenom i terapi och hos psykolog, det jag har lärt mig där vill jag ge vidare.
Att skriva saker som berör, skaver lite och väcker tankar är en av drivkrafterna.
– Jag minns så väl reaktionen när jag såg Stina Wollter på Instagram första gången. ”Oj! Där är en som dansar i underkläderna”. Då blev jag provocerad av det och tänkte att nåt sånt skulle aldrig jag lägga ut. Nu tänker jag att det provocerade för att det petade lite på något som kändes. Det är lite som att peta på ett sår. Och det där ”jag skulle aldrig” blir som att sätta upp inre hinder för sig själv. Kanske är det precis de grejerna en ska göra, säger Pia som idag ser Stina Wollter som en stor förebild.
– Det är inte alla dagar i veckan jag själv skulle vilja följa Korsdragspoesi. Men det måste få vara obekvämt ibland!
"Det är så fint"
Poesi har blivit Pias sätt att förmedla sina tankar och arbetet med sig själv.
– Jag har alltid skrivit i någon form, men nu njuter jag av det. Dels tycker jag om poesi för att man inte kan göra fel. Det handlar inte om ifall det är bra poesi eller dålig poesi, utan det handlar om att få någon annan att känna något. När någon säger att ”det är ju mig du skriver om”, att få slå an något hos en annan människa, det är så fint. Att skriva hjälper mig att få fatt i vad jag vill. Sätta en riktning.
Ett exempel på respons hon fått på sin poesi är kvinnan som skickade en bild på att hon skrivit en av Pias dikter på tavlan över sin sjukhussäng, något att hålla sig i under en jobbig tid.
– Det kändes så fint att jag kunde formulera något som hon kunde ta ut riktningen med. Det blir som de där orangea snöpinnarna som märker ut riktningen för vägen och snöplogen. Tänk att jag kan få formulera snöpinnar för någon!
Vill nå ut till den som inte vågat än
I början satte Pia upp regler för sig själv och instagramkontot. Som att inte visa bilder på sig själv, och senare att inte använda mer än fyra rutor i taget i Instagram Stories.
– Den regeln hade jag för jag tänkte att jag inte ville störa någon! Inte ta för mycket plats. Men jag tar ju inte någon annans plats, varken på Instagram eller någon annanstans. Hur färgglad jag än är så gör det inte någon annan blekare.
Att nå ut till den som vill men inte vågat än är en av de saker Pia önskar med sin plattform.
– Det kan vara vad som helst. Kanske att våga berätta om något svårt, eller ringa upp någon den är förtjust i. Eller gå en danskurs. Att få fatt i sin egen vilja! Jag vill lyfta att det handlar om en önskan att vara snäll vid sig själv. Att få fatt i hur vi mår.
När det kommer till framtiden och vad Pia drömmer om så kommer en bok på tal, något som hennes följare efterfrågat.
– Många är snälla och frågar om jag inte ska göra en bok. Det har jag inte vågat än, men när jag törs ska jag det!