Region Kalmar län och räddningstjänsterna i Västervik, Vimmerby och Hultsfred har nu tecknat ett nytt och tydligare samverkansavtal. Det nya avtalet bygger vidare på det tidigare samverkansavtal som funnits, där räddningstjänsten larmats vid hjärtstopp.
– Om det kommer in ett larm om hjärtstopp så kommer ambulans och räddningstjänst larmas parallellt. Oavsett vem av oss som är närmast, så larmas båda. Det är för att man har sett samhällsnytta med det, säger Peter Helge, räddnings- och säkerhetschef på räddningstjänsten.
– Man skickar alltid två ambulanser vid hjärtstopp för att detta är krävande patienter att ta hand om, man behöver många händer. Med räddningstjänsten blir vi tre enheter som åker dit, säger säger Henrik Ryheden, ambulanschef i Vimmerby.
– Det blir de ambulanser som är närmast och tillgängliga som blir tillkallade. Sen kan det vara att en är tillgänglig i Västervik och en i Gunnebo, då kommer man fram lite olika tid, säger Marcus Falk, ambulanschef i Västervik-Gamleby.
Andra livshotande sjukvårdslarm
En stor förändring är att avtalet nu också omfattar det som kallas IVPA – I väntan på ambulans. Det här handlar om andra sjukvårdslarm utöver hjärtstopp som är direkt livshotande. Det kan till exempel handla om kraftig blödning, stopp i luftväg, avsliten kroppsdel eller högenergitrauma.
– Vi har hjälpt varandra mycket tidigare på såna här händelser, men vi har inte haft ett tydligt avtal tidigare, säger Peter Helge.
Vid dessa typer av larm görs en bedömning om räddningstjänsten behövs på plats, och om de har möjlighet att vara på plats tidigare än ambulansen. Generellt gäller att om räddningstjänsten kan vara på plats minst en minut innan ambulansen kan vara det, så larmas de också ut.
– Vid hjärtstopp larmas fortfarande båda enheterna utan värdering automatiskt. Men här kanske man ser att räddningstjänsten inte kommer vara först på plats utan ambulansen kommer hinna dit före. Då gör man en bedömning om räddningstjänsten behövs eller inte på det här larmet, säger Peter Helge.
Första hjälpen-larm
Det nya avtalet omfattar även Första hjälpen-larm. Det är händelser som kan vara allvarliga men inte direkt livshotande.
– Det kan vara blödningar från ansiktet, misshandel, elolycka, hästolycka, cykelolycka… saker som inte är direkt livshotande men som kan bli livshotande, säger Peter Helge.
– Det är här vi ser en samhällsnytta, framför allt ute på landsbygden, att kunna stötta regionen och ambulansen när vi är på orten men ambulansen kanske är ute någon annanstans. De som ska tjäna på det här är ju våra medborgare och de som befinner sig i länet, säger han.
– Det är ju långa avstånd i här för att nå ut. Det är en utmaning i våra områden, till Loftahammar är det till exempel fem mil från Västervik, säger Henrik Ryheden.
Ett konkret exempel på hur samverkan gör skillnad är kommunikation från platsen.
– Om vi ska till Överum till exempel, så kanske räddningsstyrkan kommer dit före oss och kan rapportera till oss hur det är på plats i ett tidigare skede, säger Henrik Ryheden.
– Vi har ju samverkat tidigare också såklart, men med det här avtalet blir det tydligare och innefattar fler ärenden. Nu behöver man inte fråga om man får larma ut, nu har vi ett avtal där det innebär att ambulansen får larma ut oss ifall de tycker att det behövs, säger Peter Helge.
"Ett tuffare klimat"
Avtalet omfattar också assistans åt ambulans och hjälp till räddningstjänst. Det betyder att de kan fråga varandra om hjälp vid andra typer av insatser också. Det kan till exempel handla om att ambulansen behöver hjälp med att komma in i en byggnad, eller att räddningstjänsten vill ha ambulansen på plats för att det finns ett riskmoment i något som räddningstjänsten ska göra.
– Även det här har vi gjort tidigare, men det blir tydligare vad som gäller med det här avtalet.
Det nya avtalet handlar också om att stärka blåljuspersonalens trygghet.
– Det här är helt i linje när vi pratar om samverkan. Alla vi i blåljusvärlden ser ett allt tuffare klimat när vi är ute på jobb. Det ser vi till exempel på den här tragiska händelsen när en ambulanssjuksköterska dödades längre upp i Sverige. Här kan vi samverka för att stärka och stötta varandra.
Tydligare roller, men samma resurser
I dagsläget kommer man inte att anställa någon mer för att få det nya samverksansavtalet att gå ihop.
– Det här gör vi med exakt samma resurser, vi anser att vi har de resurser som krävs för att kunna klara det här. Men vi kommer göra en löpande utvärdering av hur det här fungerar, säger Peter Helge.
Skulle ett larm om sjukvård krocka med en brand, har räddningstjänsten rätt att själva prioritera sina resurser.
– Vi har rätt att avbryta för att göra vårt huvuduppdrag eller skicka andra resurser. Hjälpsökande ska få lika snabb hjälp som vanligt, säger Peter Helge.