Bristerna handlade framförallt om skolans arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Totalt fick AL föreläggande om att åtgärda sex olika brister, däribland att tillse att elever som är i behov av extra anpassningar ska få det.
Ett par saker skulle AL lösa redan till mitten av mars, vilket man har gjort. Det stora arbetet utifrån bristerna ska vara redovisat senast den 11 maj.
– Jag ser det inte som några extrema svårigheter att få ordning på det vi fick föreläggande om. Vi satte igång ett arbete direkt när beslutet kom där vi samtalat med förvaltningen om åtgärder och personalen har involverats.
Kommer ni klara det till maj?
– Det är jag ganska övertygad om. Att följa upp extra anpassningar är mest omfattande för mig som rektor. Det är viktigt att man utför det arbete som man ska göra. Parallellt med det är jag väldigt glad och stolt för de saker som var utan anmärkning. När det gäller arbetet med trygghet och kränkningar får vi ett kvitto på att vi gör det på ett bra sätt. Det är lite spännande med tanke på vår historia under våren.
Du säger att du inte är förvånad över kritiken, kan du utveckla det?
– Det handlar om att det är ett problematiskt arbete kring extra anpassningar. Det är ett pågående jobb som man behöver ha koll på som rektor och det är inte alltid alldeles enkelt för lärare och arbetet med individuella anpassningar är ett utmanande jobb. Det finns saker där som vi behöver skruva på och det är ganska vanligt att man behöver göra det. Hos lärarna finns det ofta en känsla av otillräcklighet, men det är ett jobb som är lagstadgat och som vi måste utföra. Det är svårt att tillgodose alla behov som finns hos alla elever.
Hur ska ni komma till rätta med det?
– Vi behöver samarbeta mer med varandra inom lärarkåren, vi behöver göra det mer frekvent och vi är experter på olika saker. Ibland kan man ge extra anpassningar till en hel klass, om det inte stjälper de som inte är i behov av anpassning. Det blir tufft att hitta enskilda lösningar i alla fall.
Lärarna säger att de har brist på tid. Behövs det mer resurser?
– Jag tror att det alltid kommer att kännas som att man inte räcker till, det har jag upplevt under min tid som lärare och rektor. Man önskar att man var en bläckfisk ibland, men det är inte alltid den enda lösningen, ibland måste man skruva på arbetssätten.
Har du förståelse för deras bild om att de inte hinner med?
– Vi har en komplex situation att uppfylla alla krav som finns, men det är vårt jobb. Det blir mer komplext i samband med att det sker mycket kränkningar, då krävs det personalens uppmärksamhet på de sakerna och då blir det ännu svårare att hinna med det som är grunduppdraget med undervisning och utbildning.
Ser du någon koppling mellan dessa brister och den sociala situation som varit omskriven på skolan senaste tiden?
– Egentligen inte. Det hänger inte ihop med det som hänt precis nu, utan det handlar mer generellt kring att det är en komplex vardag för personal i skolan att hantera ett brett uppdrag. Inspektionen skedde tidigare än den uppmärksammade situationen på skolan.
”Finns en frustration”
Av beslutet framgår det att Svensson i vissa fall anser att det ”enstaka lärare” tar en genväg genom att anmäla elever till henne för utredning om särskilt stöd.
– Det handlar om att man som personal känner att man inte räcker till, ibland hoppas och tror man att det kanske kan finnas möjlighet att sätta in mer stöd till eleverna. Jag är skyldig att tillse om det finns behov om särskilt stöd, man kanske måste börja med att titta på extra passningar. Har alla de givits? Man måste börja där – det är så arbetet går till. Funkar inte anpassningarna måste man utreda särskilt stöd. Det uttalandet handlar mycket om att det finns en frustration bland skolans personal och att man hoppas få stöd av andra funktioner.
Du uttalar också att lärare inte följer upp extra anpassningar. Kan du utveckla det?
– Jag upplever att det går upp och ned. Det handlar om att personal upplever en tidsbrist och att man inte hinner med uppföljningar om vad som gjorts. Där brister det ibland och jag behöver skapa bättre förutsättningar för det.
Är det främst tidsbrist som förklarar att lärarna brister i det här arbetet, som du ser det?
– Ja, det tänker jag att det handlar om mest. Ibland händer det andra saker som man behöver göra inom skolverksamheten och då måste vissa saker kanske vila, exempelvis extra anpassningar. Jag behöver ha en tydlig planering för lärarna för att de ska kunna följa upp, vad man behöver diskutera eller ge möjlighet till kompetensutveckling. Det är en komplex värld att hitta rätt anpassningar, det kan man behöva stöd i.
Upplever du att du och lärare har en gemensam bild i den här frågan?
– Det tycker jag absolut. Vi har en personalstyrka som är mån om att göra ett bra jobb och kämpar för varje unge. Man vill att det ska gå bra för barnen utifrån deras situation och det kan vara allt från att någon har svårt med ett ämne till att man inte har världens största motivation vissa dagar. Vi jobbar gemensamt mot att lösa de problem vi har och jag upplever en stor flexibilitet. När man känner att man inte räcker till så blir jag imponerad av att personal biter ihop och går samman för att hitta lösningar tillsammans med mig. Ingen har ett trollspö, varken personal eller jag. Vi har ett uppdrag att följa budget och vårt uppdrag i skolan, jag upplever att vi strävar åt samma håll och sätter eleven i centrum.
”Krävs enorma resurser att utreda”
En del av Skolinspektionens kritik är riktad direkt till Svensson. Det handlar om att alla anmälningar om särskilt stöd inte utreds.
– Jag tar allvarligt på den kritiken, men ser en utmaning för mig som ska leda och fördela arbetet. Vi jobbar med tonåringar och det är inte alltid svårigheter i ämnet som gör att man når målen. Det kan handla om att man inte är motiverad. Det krävs enorma resurser att utreda särskilt stöd och ibland kan jag ganska snabbt identifiera att elever inte är motiverade. Då kanske insatsen snabbare ges genom att få eleven att vilja engagera sig och kämpa för ett E. Skolinspektionen vill att vi ska utreda särskilt stöd i de här fallen och de utredningarna är omfattande med samtal med alla elevens undervisande lärare, föräldrar och elev. Jag får ta till mig av den kritiken, att jag inte kan tänka så och vi behöver utreda ett eventuellt behov av särskilt stöd på ett annat sätt. Mer tid kommer att behöva läggas på dokumentation och det kommer medföra mindre tid till eleverna. Den situationen är svår att lösa på ett bra sätt.
Även fast många uppfattar att det är stökigt på skolan anser Skolinspektionen att verksamhetens förebyggande arbete är ändamålsenligt. Kritik får skolan dock när det gäller elevernas användning av sina datorer.
I vissa fall reagerade inte lärare när eleverna spelade dataspel på lektionstid.
– Där höll vi inte helt med Skolinspektionen om. Personalen jobbar stenhårt med det och det är jättesvårt. Elever idag blir lockade till olika saker och kommer man åt ett spel vill man gärna spela det framför att läsa om planeter. Vi tycker att vi pratar om det hela tiden, men eleverna lyssnar inte alltid. Lärarna behöver avväga – ska jag fortsätta tjata om spel eller ska jag undervisa? Det handlar om att räcka till där också.
”Den kritiken är korrekt”
En sista punkt som Skolinspektionen kritiserade var att en fritidsledare rekryterats som ordinarie lärare.
– Vi fick en anmärkning på hur anställningsavtalet är skrivet, egentligen inte för att vi har en obehörig som undervisar, det sker ju på ganska många skolor. Den kritiken är korrekt. Avtalet är utfärdat felaktigt, det är en paragraf i skollagen som vi inte hänvisar till. Det var ett handhavandefel som nu är åtgärdat och det var tokigt. Det handlar om en liten del av en tjänst, vi gjorde ett tillfälligt förordnande och så får man inte göra.
Vem hade ansvar för anställningsavtalet?
– Jag är ansvarig för avtalet som arbetsgivare och det var jag ihop med administrationen som gjorde avtalet. Jag borde ha kontrollerat det.
Varför gjorde ni den lösningen?
– Vi lyckades inte rekrytera behörig tekniklärare och när vi lyste ut tjänsten var omfattningen alldeles för liten för att den skulle vara intressant. Det handlade om en undervisningsgrupp som inte inrymdes i övriga lärares undervisningstid så det blev en pytteliten tjänst det här läsåret. Befintlig personal erbjöds att undervisa ett år och tackade ja till det. Annars hade vi stått utan undervisande lärare och det hade varit ännu värre.
Blir det samma lösning i höst?
– Det hoppas jag inte. Vi har otroligt hög lärarbehörighet på AL. Ungefär 90 procent legitimerade lärare, jag tror det är mer till och med. Jag har arbetat för det i många år och lyckats med det, målet är att ha legitimerade lärare överallt. Vi minskar med en klass i höst så jag hoppas att vi kommer lösa det.