Annons:

Stor räkodling kan bli verklighet i Västervik – ung entreprenör har fått in miljoninvestering

Mattias Djurstedt, vd för Cresponix, är glad över att ha fått med entreprenören Per Svärdson på satsningen. Foto: Pressbild

Stor räkodling kan bli verklighet i Västervik – ung entreprenör har fått in miljoninvestering

Skamfri scampi ska odlas i Västervik. Det är entreprenören Mattias Djurstedt, med kopplingar till både Vimmerby och Västervik, som ligger bakom. Nu får han med sig entreprenören Per Svärdson på tåget.
– 2027 ska vi ha kapacitet att leverera till hela norra Europa, säger vd:n Mattias Djurstedt.

Annons:

Skaldjur är populärt hos många och jätteräkorna scampi har blivit något alldeles givet. Samtidigt våndas nog många kring kunskapen över hur stor påverkan det har på miljön. 

Mattias Djurstedt, ursprungligen från Getterum precis på gränsen mellan Vimmerby och Västervik, kan vara nära en lösning på problemet. Tillsammans med Anders Kiessling, professor på Statens Lantbruksuniversitet, och Sergio Zimmermann, branschexpert från Brasilien, har han bildat bolaget Cresponix. Han kom i kontakt med de två när han läste biovetenskap med inriktning på entreprenörskap vid Örebro universitet. Dessförinnan hade han tagit studenten från Vimmerby gymnasium.

Mattias är vd för bolaget och i veckan blev det klart att Västerviksentreprenören Per Svärdson, som grundat bland annat Apotea och Adlibris, investerar flera miljoner i bolaget. Cresponix har forskat fram en unik modell – och nu ska man etablera den första svenska scampiodlingen i Östersjöfabriken i Västervik. En "skamfri scampiprodukt", som bolaget själva säger, som odlas i vårt kalla klimat som ett alternativ till att importera scampi från andra sidan jordklotet.

– Vår odlingsteknik, framtagen med hjälp av Sveriges Lantbruksuniversitet, löser dagens utmaningar kring foder, avfallshantering, produktionskostnad och räkans hälsa, säger Mattias Djurstedt. 

"Naturligt ekosystem"

Tekniken och och systemet bygger på att avfallet från räkodlingen återanvänds och blir till foder. Räkorna förvaras i en stor landbaserad tank, där de får växa och bli stora. Avfallet, vilket innebär bajs och rester från fodret, går vidare till en annan tank där man har alger och bakterier.

– Det gör att de får näring av avfallet och blir foder som sedan kan användas till att föda räkorna igen, vilket gör att de fortsätter växa. Det vi vill åt är att odla räkor och fisk på land här i Sverige på ett hållbart sätt. Den stora scampiräkan produceras på ett ohållbart sätt. Man hugger ned regnskog och mangroveträsk för att odla scampi i dag. Det måste vi komma bort ifrån, säger Mattias Djurstedt. 

Det ska bli en slags cirkulär odling av scampi. Vattnet renas, med hjälp av mikroorganismer, som odlats fram.

– Det blir ett naturligt och hållbart foder och en naturlig miljö. Det skapas ett naturligt ekosystem, fast det är artificiellt. Det behövs heller ingen antibiotika, så vi kommer ifrån det problemet också. Det gör att räkorna lever i en miljö med nyttiga bakterier och det gör att räkan också smakar bättre. Den största potentialen är att vi kan konkurrera med den ohållbara tekniken. Det kan ta lång tid att ändra beteende, men då är det bättre att konkurrera ut det som är ohållbart. 

Fisketur i Juttern

Hur kom Mattias Djurstedt in på de här idéerna över huvud taget? Mycket började under en fisketur i Juttern utanför Djursdala. 

– I gymnasiet föddes mina första idéer kring fiskodling. Jag var och fiskade gös i Juttern och gös smakar väldigt gott. Skulle det gå att konkurrera ut torsken genom att odla gös, tänkte jag. Just då var det väldigt mycket diskussion om att inte äta torsk, eftersom beståndet i Östersjön var väldigt lågt. Jag började läsa på om vattenbruk och blev snabbt intresserad. Det här är en enormt växande bransch med stor potential, så jag hade med mig det in till universitet.

Mattias började titta på hur man kan göra maten hållbart producerad på lång sikt.

– Jag försökte komma i kontakt med forskare och fick en del innovationsbidrag. Jag åkte till Indonesien för att göra mitt examensarbete och byggde upp en fiskodling där i några månader. Sedan kom corona och då fick jag åka därifrån. Jag bestämde mig för att starta ett bolag och då föddes Cresponix. Mycket handlade om att verifiera reningstekniken i kallt klimat. De flesta odlingar finns i tropiskt klimat, i Sydamerika och Afrika. 

Först levde han på sparade pengar innan han flyttade till Stockholm för att söka en del patent och fortsätta att förädla sitt projekt. Nyligen var han med i Draknästet i SVT, men fick nej från investerarna där.

– Det var ganska väntat. Man har två minuter på sig att pitcha idén och jag förstod att det är här för komplicerat för att förklara på två minuter. Jag fick mycket feedback, men det var inte helt rätt format.

"Välgrundad idé"

Till slut valde Mattias Djurstedt att mejla Per Svärdson. Men svaret skulle dröja.

– Jag hörde inget på ett par månader, men sedan kom ett mejlsvar och vi träffades. 

Nu står det klart att entreprenören går in med tre miljoner kronor och blir delägare i bolaget. 

– Det betyder jättemycket. Vårt grundarteam var både forsknings- och industritungt, men vi behövde den här seniora entreprenören. Nu känns det verkligen som att vår fjärde spelare är med. Det här är tre toppersoner utöver mig och nätverket som Per Svärdson öppnar upp för oss är ovärderligt.

För Per Svärdson verkar det ha varit en rätt given satsning.

– Det ka¨nns verkligen roligt att vara med om att ta det ha¨r projektet till na¨sta niva°. Na¨r vi grundade O¨stersjo¨fabriken sa° hade jag en vision och det ka¨nns va¨ldigt roligt att kunna ta den vidare och investera i en sa° va¨lgrundad ide´ som den som teamet pa° Cresponix har, sa¨ger Pa¨r Sva¨rdson.

Stora visioner

Mattias Djurstedt har nu flyttat till Västervik och är i full gång med förberedelserna inför den nya scampiodlingen i Västervik. Det blir en första demoanläggning för bolaget.

– Det är en lokal på 1 500 kvadratmeter och vi etablerar en tredjedel från början. Där kommer vi kunna producera 32 ton räkor om året. Det är ingen superstor odling, men det är för att få fram data för kommersiell odling. 

De första räkorna ska börja odlas någon gång under våren och de allra första ska kunna säljas under sommaren 2023. Den värme som krävs för att värma vattnet kommer bland annat från spillvärme från Svärdsons anläggning.

Det hela ska därefter skalas upp när resultaten är som man önskar.

– Det är inte satt var i Sverige den ska vara ännu. Vi har pratat med en del industrier och det behöver ske bredvid en industri som producerar spillvärme. Jag hoppas att det blir här i närområdet. 

När kan det bli av?

– 2026 är tanken att vi ska börja bygga den storskaliga och då kan vi vara igång under 2027. Då ska vi ha kapacitet att leverera till hela norra Europa.

Hur mycket kommer ni kunna leverera då?

– Då ska vi kunna leverera 1 000 ton räkor om året. Odling av fisk och skaldjur är världens snabbast växande livsmedelsbransch, så vi hoppas att det här ska ska bli globalt. När vi fått tekniken verifierad på global nivå så kan vi också visa ekonomin storskaligt. Då hoppas vi kunna bli teknikleverantör och sälja lösningen vidare på marknaden. Det är slutmålet. 

Annons:

Simon Henriksson

simon.henriksson@dagensvimmerby.se

076 815 45 71

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt