Hur stora skadorna och kostnaderna blir av extremväder avgörs till stor del av vår förmåga att anpassa vårt samhälle och i det arbetet har kommunerna en viktig roll. De behöver växla från ett reaktivt till ett proaktivt klimatanpassningsarbete
En kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring genomfört i Sveriges kommuner visar att beredskapen för att hantera effekterna av klimatförändringar behöver stärkas. Det är bekymmersamt att många kommuner agerar först efter att de drabbats av skador orsakade av extremväder och klimatförändring. Det kan leda till både akuta och kostsamma åtgärder.
Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra behöver alla kommuner arbeta aktivt med att motverka effekterna av ett alltmer extremt väder. För de kommuner som ligger i framkant i klimatanpassning har politiska beslut och särskilt avsatta resurser ofta varit avgörande, eftersom det ger mandat och legitimitet att agera.
Kartläggningen visar att det är stor skillnad i hur långt kommunerna kommit med klimatanpassningen. Framför allt är det små kommuner som ligger efter med arbetet, vilket kan vara en effekt av att de har små resurser och begränsat med kompetens att driva dessa frågor. Här har länsstyrelserna en viktig roll att samordna arbetet med klimatanpassning inom länen samt initiera, stödja och följa upp kommunernas arbete.
Alla kommuner behöver identifiera och förstå sina risker och sårbarheter. Det är nödvändigt för att prioritera rätt åtgärder och fokusera på de områden där behoven är störst. Vårt råd är att ta fram en konkret och tidsatt klimatanpassningsplan och genomföra åtgärder enligt den. Det är också viktigt att integrera klimatanpassning i befintliga kommunala planeringsprocesser – som översiktsplaner, detaljplaner, vatten- och avloppsplaner och beredskapsplaner. För att möta klimatförändringarna krävs samarbete på olika nivåer inom kommunerna.
Vår första kartläggning av kommunernas klimatanpassningsarbete genomfördes för tio år sedan. Redan då såg vi att Sveriges kommuner behövde stärka sin beredskap. Sedan dess har arbetet tagit steg framåt, men inte i den takt som krävs – något som konsekvenserna av flera extremväder de senaste åren tydligt visat i många kommuner. Årets rapport visar både positiva exempel och tydliga brister, men den övergripande bilden är att tempot i klimatanpassningen behöver öka.
Magnus Hennlock, forskare, IVL Svenska Miljöinstitutet
Pär Karlsson, klimatanpassningsexpert, Svensk Försäkring