Det kan kännas orättvist när lagen formellt gäller större bolag först. Samtidigt följer kraven ofta själva affären, särskilt i upphandlingar. Den som vill fortsätta vara med och konkurrera behöver därför förstå vad som faktiskt efterfrågas.
Så sprids CSRD i upphandlingar
CSRD handlar inte bara om rapporter, utan om vilken information som krävs för att få göra affärer. När större bolag ska redovisa mer, behöver de kunna visa vad som händer i hela kedjan. Därför hamnar frågorna ofta hos mindre leverantörer och underentreprenörer.
CSRD i korthet, utan krångel
CSRD är ett EU-regelverk som skärper kraven på hållbarhetsrapportering. Större företag behöver redovisa mer detaljerat och få uppgifterna bättre kontrollerade. Syftet är att skapa mer jämförbar information som går att lita på.
För mindre företag blir det ofta indirekt, genom krav i avtal och upphandlingar. För verksamheter med fordon kan verktyg som NorthTracker vara ett sätt att få ordning på kördata, tillgångsinformation och CSRD-godkända rapporter. Det gör det lättare att svara när en kund vill se siffror som går att spåra.
Det viktigaste är att förstå logiken bakom frågorna. Kunder vill kunna visa hur leverantörer arbetar, inte bara vad de säger. Därför får även små aktörer en ny roll i rapporteringen.
Den som vill läsa originalkraven finns CSRD-direktivet samlat på EUR-Lex. För många mindre företag räcker det dock långt att börja med en tydlig basnivå. När samma siffror går att ta fram varje gång blir dialogen enklare.
När kunden frågar blir det krav
I praktiken byggs CSRD in i inköp och upphandlingar. Den stora beställaren behöver underlag från sina leverantörer för att kunna rapportera heltäckande. Därför blir krav på hållbarhetsdata en del av att över huvud taget få vara med.
Frågorna kan komma som en enkel leverantörsenkät eller som en bilaga i avtalet. Ofta handlar det om att kunna visa mätbara uppgifter, inte fina formuleringar. Här är exempel på sådant som mindre företag ofta behöver kunna svara på:
-
Bränsle eller el som används i verksamheten, gärna kopplat till körning eller drift. Det hjälper kunden att räkna påverkan från leverantörsledet.
-
Rutiner för arbetsmiljö och incidenter, till exempel hur tillbud följs upp. Kunden vill se att arbetet sker på ett strukturerat sätt.
-
Materialval och avfall, som mängder eller hur sortering fungerar på plats. En enkel sammanställning kan räcka i början.
-
Grundläggande policyer och ansvar, som vem som äger frågan internt. Det visar att arbetet inte är helt personberoende.
För lokala företag är den stora frågan sällan att skriva en rapport. Utmaningen är att kunna leverera rätt data när kunden behöver den. Den som väntar till sista stund riskerar att hamna i ett läge där andra väljs för att de är mer förberedda.
Så kan en kedja se ut
Tänk en stor upphandling där ett bolag som Skanska vinner ett projekt. För att genomföra jobbet anlitas underkonsulter som i sin tur tar in fler leverantörer, och regler kring vem är underleverantör påverkar ofta vilka som får delta. Till sist kan en lokal aktör i Vimmerby stå för en del av arbetet, trots att företaget är litet.
I det läget behöver huvudentreprenören kunna visa hur projektet genomförs, även utanför den egna organisationen. Därför skickas frågor nedåt i kedjan, ibland flera led. Det kan handla om allt från drivmedel i transporter till rutiner på arbetsplatsen.
Här blir skillnaden tydlig mellan att vara formellt skyldig och att vara praktiskt nödvändig. Den som snabbt kan lämna underlag upplevs ofta som enklare att samarbeta med. Det kan i sin tur påverka om företaget får nästa förfrågan.
Samtidigt behöver arbetet inte bli stort direkt. En bra start är att välja vad som ska mätas och vem som ansvarar för siffrorna. När rutinerna sitter blir kraven mer som en del av vardagen.
-
Be kunderna förtydliga vilka uppgifter som krävs och i vilket format. Då undviks onödigt arbete.
-
Samla data löpande, i stället för att jaga siffror vid varje förfrågan. Det sparar tid när upphandlingar kommer tätt.
-
Sätt enkla definitioner som används varje gång, så att siffrorna blir jämförbara. Det minskar risken för missförstånd.
-
Dokumentera rutiner kort, till exempel hur arbetsmiljöfrågor följs upp. Det räcker ofta med en tydlig beskrivning.
Vad det innebär för lokala företag
CSRD gör att hållbarhetsfrågor flyttar närmare affären, även i mindre kommuner. För många blir nästa upphandling den punkt där kravet märks på riktigt. Den som har ordning på sin data står stadigare när kedjan börjar ställa frågor.