Så går det med förorenade området: "Pågår en upphandling"

Den här historien sträcker sig hela vägen tillbaka till tidigt 1900-tal. Då bedrevs kreosotimpregnering på platsen i Södra Vi och i början av 40-talet startades också en impregneringsanläggning för saltimpregnering. 

1995 tog AB Stabsuecia Södra Vi över och fortsatte med impregneringsverksamheten och mellanlagring av avfallsstolpar fram till 2011. År 2003 upphörde CCA-impregneringen.

I många år har det varit känt att marken är kraftigt förorenad och impregneringsverksamheten har genererat mycket föroreningar i form av kreosot och arsenik i första hand. Kreosot har spridits djupt i marklagren och grundvattnet medan spridningen av arsenik är mer begränsad. 

Redan under våren 2023 påbörjades åtgärdsförberedande undersökningar och utredningar i området. 

– Det vi har gjort under de här två åren är åtgärdsförberedande undersökningar för att ta reda på fler detaljer. Det handlar om mängder och vad exakt man ska schakta. Vi har gjort tester kring om metoden fungerar. Det handlar om att vi avser och vill göra jordtvätt. Vi har också utrett mycket kring grundvattnet och konstaterat att grundvattnet inte behöver saneras. Det utgör ingen risk för hälsa eller miljö, utan det kan ligga kvar djupt nere på berget. Det rör sig inte särskilt mycket och är ungefär tio meter ned till berget där det ligger, berättade Lisa Elmerfjord från SGU, Sveriges geologiska undersökning, som är huvudman för projektet i Södra Vi på uppdrag av kommunen och länsstyrelsen sent i våras. 

"Börjat hända grejer"

Redan för 15 år sedan tog Stabsuecias ägare, Rundvirke Industrier, initiativ till en stor utredning med stöd av IVL. SGU kom in i bilden eftersom kommunen inte ville driva projektet. 

– Det är ett stort projekt och kommunen har inte den kompetensen eller kunskapen. Då är det bättre att låta den som kan göra det också göra det. Men kommunen har den lokala förankringen och därför är vi med i projektet. Vi har ingen aktiv del, men äger mark som angränsar till det här och det finns också ett kommunalt intresse av att det blir så bra som möjligt, berättade Joakim Svensson, infrastruktursamordnare på kommunen, i april 2023.

Totalt har man räknat med att sanera hundra ton kreosot och sex ton arsenik. De ekonomiska ramarna är strikta och där finns en ram på 54 miljoner kronor. Stabsuecia står för 40 procent.

– Vi ser att vi kan åtgärda allt som utgör en risk för de pengarna, har Lisa Elmerfjord tidigare berättat. 

Förhoppningen har varit att påbörja saneringen under innevarande år. Moderaterna ställde en fråga om projektet i samband med senaste sammanträdet med kommunstyrelsen. 

– Det var länge sedan vi fick information i ärendet, så vi lämnade en del information. Det har börjat hända grejer och upphandlingsprocessen är igång nu. Man tittar på hur mycket av massorna som kan schaktas bort och man tittar på att tvätta massorna. Ju mer man kan undvika att transportera och desto mer man kan tvätta är bättre. Det tittas det på nu, säger kommundirektören Ola Karlsson. 

Efterkontroller fram till 2030

Kommunstyrelsen betonar att det här till väldigt liten del berör kommunal mark och att kommunen inte är huvudman i projektet. 

– Det som är gjort i nuläget är att man röjt sly och det pågår en upphandling av entreprenör för hela saneringen. Ansökningarna om rivnings- och marklov är inlämnade och det pågår ett pilotprojekt med jordtvätt. Saneringen beräknas ske under 2026 och 2027, och sedan blir det efterkontroller fram till 2030, säger Ola Karlsson.

Det ska i nuläget inte finnas någon plan för vad området skulle kunna användas till efter saneringen.

HÄR kan du läsa en fyllig artikel vår tidning hade förra året kring detta.