Flera delar på högstadiet på AL-skolan får underkänt i Skolinspektionens granskning. Foto: Arkivbild
I slutet av januari skickade rektorn Josephine Svensson ut ett brev till vårdnadshavare där hon skrev att skolan är på väg mot en ohållbar situation där elever försöker ta makten över korridorerna. En av åtgärderna blev att kalla in till ett extrainsatt möte med vårdnadshavare.
– Det har varit en ganska intensiv period med incidenter av olika karaktär. Det är högt och lågt och allt däremellan. Vi behöver agera i det här och det gör vi nu extra mycket. Vi är ute så mycket vi kan, sa Svensson till DV i den här artikeln.
Elever får inte särskilt stöd
I samma veva brottas AL-skolans högstadie med mycket allvarliga krav kring undervisningen från Skolinspektionen. Senast den 11 maj ska de många bristerna vara åtgärdade. Annars väntar nya åtgärder från myndigheten.
Kortfattat handlar Skolinspektionens krav om följande punkter:
- Elever som är i behov av extra anpassningar ska få det.
- Ge information till samtliga lärare och övrig skolpersonal om skollagens krav gällande anmälan till rektor om en elev kan vara i behov av särskilt stöd.
- Se till att elever som riskerar att inte uppfylla de lägsta betygskriterierna anmäls till rektorn.
- Rektorn ska utreda alla anmälningar kring elevers behov av särskilt stöd.
- Informera elever och personal att mobiler och annan teknisk undersökning enbart får användas i undervisningen och enligt lärarens instruktioner.
- Skolan får också en anmärkning när det gäller att ”undervisningen bedrivs under ledning av lärare”.
Eleverna tycker inte att tiden räcker till
Det ska såklart sägas att skolan även klarade Skolinspektionens granskning på flera områden, däribland att undervisningen ges av behöriga lärare, utredningar vid längre frånvaro genomförs och det finns ett förebyggande arbete för att skapa studiero.
Tillsynen gjordes under höstterminen och beslutet om bristerna fattades tidigare i år.
Under tillsynen har lärarna vittnat om en svår situation präglad av tidsbrist. Att ge individuella anpassningar hinns helt enkelt inte med i alla fall.
”Lärarna uppger vidare att det finns behov av så många olika individuella extra anpassningar i varje klass att det till slut är omöjligt att känna till och hinna genomföra samtliga anpassningar”, står det i beslutet.
Av intervjuer med lärare och granskning av dokumentation framgår det att det finns en handfull elever som borde ha anmälts för utredning som särskilt stöd, men som inte blivit det. I ett fall upplever lärare att en anmälan har gjorts, men elevhälsan har en annan syn.
Anser att lärare tar genväg
I intervjuer har lärare berättat att de upplever att anmälningar om särskilt stöd inte leder till att utredningar genomförs. Istället får läraren i uppdrag att testa ytterligare extra anpassningar. Rektorn har i sin tur hävdat att ”vissa lärare inte dokumenterar arbetet med extra anpassningar” och att hon i de fallen hänvisar tillbaka ärendet till lärarna innan en utredning inleds.
Svensson anser också att ”enstaka lärare ibland vill ta en genväg” och göra en anmälan direkt – istället för att testa extra anpassningar.
”Problemet, menar rektorn, är att lärare inte alltid följer upp extra anpassningar eller att det inte sker i samråd med specialpedagog eller speciallärare”, står det i SI:s beslut.
Spelar spel på datorerna
Skolinspektionen anser att skolans arbete med en mobilfri skola fungerar, men att man har problem med elevernas hantering av datorerna. De används bland annat till att spela spel ”utan att lärare alltid agerar”. Både elever och lärare anser att problemet med datoranvändningen påverkar undervisningen negativt.
Den anmärkning som skolan får är att en fritidsledare undervisar i ett ämne en gång per vecka. Detta finns formulerat i personens anställningsavtal.
Eftersom personalen inte är anställd som lärare får eleverna vid dessa tillfällen inte lärarledd undervisning, vilket är en brist. Att undervisningen på dessa lektioner inte bedrivs av lärare utan av personal som saknar legitimation och behörighet att undervisa, innebär även att eleverna inte får det aktiva lärarstöd som de har rätt till.
Ser problem med studieron
Både elever och lärare har vittnat om stora problem med studiero. Det handlar om att elever skriker, springer runt, bankar på dörrar och kastar saker. Skolinspektionen anser dock att skolan bedriver det förebyggande arbete som skollagen kräver.
”Att det bedrivs ett förebyggande arbete för att skapa studiero innebär inte alltid att det faktiskt råder studiero för eleverna under lektionerna. Skolinspektionen vill därför understryka vikten av att det förebyggande arbetet bedrivs på ett sådant sätt att det faktiskt tillförsäkrar eleverna en undervisning som präglas av studiero”, skriver SI.
60 procent fick bättre betyg än provresultatet
Skolinspektionen har även utrett hanteringen av ordningsstörande beteenden, där lärare på skolan anser att fler utredningar borde ha gjorts än de fyra som gjordes ett år före tillsynen. Trots en del brister anser SI att skolan följer lagen på denna punkt. Samma slutsats görs när det gäller avvikelser mellan betyg och resultat på nationella prov. Som ett exempel fick 60,5 procent av eleverna på skolan högre betyg än resultat på nationella provet i kemi våren 2025.
Skolinspektionen ser inga brister på den punkten, men skriver såhär:
”Skolinspektionen vill dock betona vikten av att lärare är observanta på avvikelser mellan provbetyg och slutbetyg, och särskilt systematiska avvikelser på gruppnivå. Sådana systematiska avvikelser kan indikera att resultat från de nationella proven inte särskilt har beaktats, eller att läraren har en annan kravnivå på övrigt betygsunderlag än den nationella kravnivån som framgår av resultaten på nationella prov”, skriver Skolinspektionen.
Här kan du läsa hur rektorn Josephine Svensson ser på situationen.