Flera viktiga siffror för 2025 är nu här vad gäller de äldre i kommunen.
Foto: MostPhotos
Siffrorna blir många nu, men om vi inleder med stöd och omsorg, LSS, så har nöjdheten ökat och man tycker bättre om den stöd och hjälp man får. Siffrorna har ökat från 75 till 82 procent. När det gäller gruppbostäder inom LSS ligger det på 94 procent och inom daglig verksamhet är det 87 procent.
– Tittar vi på individ- och familjeomsorgen ligger deras siffra på 90 procent. Vi hade 95 procent 2024 och nu ligger nöjdhetsgraden på 90 procent. Det har sjunkit lite grann, säger Eva Berglund.
När det gäller vård- och omsorg i hemmet, alltså hemtjänst, har man gått från 85 till 88 procents nöjdhet.
– Det här handlar om hur man uppfattar det och det är svårt att säga vad som gör att man ökar eller minskar. Det kan vara en del i det man jobbar med som orsakar att det sjunker lite. Man får gå in mer i detalj på det här och gå in i varje verksamhet och varje hemtjänstområde.
Är det tillräckligt med 88 procent tycker du?
– Jämfört vi oss med riksgenomsnittet ligger vi över på i stort sett alla punkter. Att komma till 100 procent tror jag aldrig vi kan göra. Det är så olika hur människor uppfattar den hjälp man får och det vill man ha det på ett visst sätt, så kan det bli schismer emellan och då sjunker känslan av att det här är bra. Det går egentligen aldrig att säga hur det ser ut innan.
Lägre nöjdhet på särskilt boende
När det gäller bemötander från hemtjänstpersonalen ligger det på 94 procent.
– Det vi lite faller på är kontinuiteten är att man inte möter samma personal. Det är en punkt vi har sjunkit lite på.
När det gäller särskilt boende låg nöjdheten 2023 på 70 procent. Det ökade 2024 till 83 procent och till 2025 sjönk det till 74 procent.
– Rikssnittet ligger på 79, så där ligger vi under. Vi kommer säkert gå in och analysera detta. Ofta har man gett ett svar till varför och man kanske tycker att det blivit sämre.
Vad kan det handla om att göra?
– Det får man titta på vad man kan göra. Efter varje äldreundersökning går man in och tittar på varför man sjunkit och vad som är orsaken. Det positiva är att livskvalitet och utomhusvistelse har ökat. Utmaning är att trygghet och bemötande har försämrats under året. Det måste vi titta på, för så vill vi inte ha det. Vi vill ha en ökad känsla av trygghet och att bemötandet blir bättre.
Så många avvikelser och klagomål var det
När det gäller avvikelser, klagomål och synpunkter har det ökat under 2025. Vilket Eva Berglund är glad över.
– Det låter kanske dumt, men vi vill ha in avvikelser och klagomål. Det är enda möjligheten för verksamheten att få reda på vad som inte fungerar.
Under 2025 var det 61 klagomål. 2024 låg det på 46.
Ser du något mönster där?
– Nej, det kan gå upp och ned, men vi påpekar varje år att det är viktigt att vi får in detta. Det är positivt att se vart det felar och att vi får chansen till att förändra saker och ting.
Är det något särskilt som sticker ut?
– Nej, det kan vi inte säga. När det gäller avvikelser hamnade vi på 234 och det var en liten ökning mot 225 som vi hade 2024. Det handlar om brister i utförande av insatser, brister i bemötande, brister i information, rutiner och myndighetsutövning. Vi får titta vidare på det här med bemötandet och utförandet av insatser.
13 lex Sarah-rapporter
Under 2025 gjordes totalt 13 lex Sarah-rapporter. Sex inom vård- och omsorgsboende, tre inom omsorg i hemmet, två inom LSS och två inom individ- och familjeomsorgen.
– En del avskriver man direkt och en del skickar man till IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Vi har en verksamhet som pågår 24 timmar om dygnet i 365 dagar. Vi har över 600 anställda. Det vore konstigt om vi klarade oss undan sådant här, det ser jag som helt omöjligt. Det är inte säkert det är stora grejer heller. Det kan vara något vi behöver åtgärda, men vi har inte fått från IVO att vi inte har gått igenom det här och att vi inte har rättat till det som felar och brister. Åtgärder är vidtagna och IVO har avslutat de här utredningarna.