Söndagens väder var behagligt löparväder med lätt molnighet och lite regnstänk mot slutet för de som sprang milen. Precis som förra året hade man klasserna 300 meter på allvädersbanan och 1 kilometer elljusspår för de yngre. Den korta distansen brukar bli en introduktion till löpning där föräldrarna hjälper till de första åren men efterhand kan tävlingsgnistan slå till och man vill gärna komma långt fram själv – med föräldrarna vid sidan av banan.
Kvickaste tjej på kilometersträckan blev Sidra Nasri som har erfarenhet av tidigare Ulfvelopp:
– Jag har sprungit tre eller fyra gånger förr. Det var jobbigt!
Söndagens tävling är en uppvärming inför Skoljoggen i morgon måndag. Då kan hon springa samma bana, men då får man köra så långt man orkar.
Har sprungit över 40 Ulfvelopp
Publikfavoriten Stig Jonsson, Kisa SK, var som vanligt på plats för att springa fyra kilometer. 82-åringen var äldsta deltagare och det har blivit väldigt många löpartävlingar i Södra Vi:
– Jag vet inte exakt, jag började 1978 men var ifrån några gånger i mitten på 2000-talet och sprang lite veteranmästerskap men nog har jag gjort 40. Det är garanterat! Men det här var tungt.
Kör du igen nästa år om allt fungerar?
– Ja, vi får se. Det är trevligt att de ordnar det och jag har nära att åka hit. Lika gärna som att lufsa runt hemma så kan jag sätta på mig en nummerlapp och skänka en slant. Det är motiverande men nu var det nog lite sämre tid än i fjol. Men det är fullt normalt att man tappar en halvminut per år.
Hemmalöparen vann milen
Fredrik Nilsson från Södra Vi blev snabbast runt på milen på strax över 40 minuter. Glad över insatsen men det var en tid han helst velat springa under:
– Det är alltid surt med sånna där gränser, jag hade lite förhoppningar att springa under 40 idag. Det blev ganska ensamt rätt fort. En kille som sprang fyra kilometer kunde jag hänga på men så vek de ju av ganska snabbt. Då var jag ensam hela vägen och hade en lucka som blev större och större, men jag är nöjd!
Fredrik bor utanför Södra Vi och springer mycket på banan men har bara tävlat här tre gånger. Han beskriver Södra Vi-milen som varierad:
– Jag känner ju banan väl och det har man en väldig nytta av. Lätt i början, tuff på mitten och lätt på slutet. Så det är en väldigt stor fördel att veta om banan skulle jag säga.