Samtidigt som det larmas om att ungdomar slutar idrotta i tidig ålder, eller specialiserar sig på en sport för tidigt, är Siri Lindström från Vimmerby ett befriande undantag. 13-åringen håller på med fotboll, tennis, ridning – och alpin skidåkning.
– Just nu går det bra att kombinera allt och jag tror att jag har nytta av det. Om jag inte hade ridit så hade jag inte haft samma bålstyrka vilket ger mycket till skidorna. Jag blir starkare i kroppen av att hålla på med olika sporter och det har gynnat min åkning jättemycket, säger hon när vi träffas vid Båtmansbacken.
Tävlar för Hjortens Alpina
De röda alpinskidorna är medplockade, liksom jacka och stavar. Att tävla i alpin skidåkning och bo i Vimmerby hör inte till vanligheterna. Utöver sin tre år äldre storebror Sixten Lindström känner Siri ingen annan i stan som gör det.
– Nej, det är nog bara vi två vad jag vet. Men jag har vänner i Virserum och känner andra från Nybro, Norrköping, Vetlanda och lite överallt efter att ha träffats på träningsläger och tävlingar.
Siri Lindström har åkt utför så länge hon själv kan minnas och under uppväxten åkte familjen återkommande på semestrar till Branäs och Tänndalen. I dag tillhör hon klubben Hjortens Alpina och har Dackestupet som hemmabacke. Pappa Daniel Lindström är också engagerad i föreningen och med som hjälpledare.
– Jag har gått alla utbildningar för Svenska skidförbundet som tränare och gör så gott jag kan. Men det finns bra tränarteam nere i Hjortens SK som har betydligt mer erfarenhet och jag försöker mest vara behjälplig när det behövs. Det finns så mycket engagemang och driv i klubben, säger han.
Långa resor till träningsläger
I Dackestupet blir det en hel del balans, teknikträning och fokus på slalom och storslalom. Även om backen varken är särskilt lång eller brant finns det många sätt att förbättra sig som skidåkare.
– Man han ha roligt i en liten backe också. Det handlar inte om backen utan hur du gör. Tycker du att det är för lätt åkning? Knäpp av en skida, åk ner och se hur det går, säger Daniel.
För fartgrenar behövs samtidigt andra typer av backar och under skidsäsongen blir det en hel del resande uppåt i landet. Fjätervålen, Sälen, Idre, Vemdalen är vanliga destinationer för familjen Lindström och att ha 60 mil till en tävling eller ett träningsläger är inte ovanligt.
– Barnen är luttrade… Nu har de börjat prata timmar istället för sträcka. Tre timmar till en släkting? Det är ju ingenting. Till Vemdalen har vi tio-elva timmar och det är bara att köra, säger Daniel.
Nästa år kommer Siri Lindström tävla i ungdoms-SM och för första gången få köra alla fyra alpina discipliner; slalom, storslalom, super-G och störtlopp. Tidigare än så får ungdomar av säkerhetsskäl inte köra störtlopp som är den snabbaste grenen.
– Jag gillar alla discipliner på olika sätt. Min favorit hittills är nog super-G eller storslalom. Det går lite fortare då, säger Siri.
Hector och Vonn är förebilder
En förebild är storslalom-specialisten Sara Hector som tog OS-guld i Peking 2022 och silver i Milano Cortina 2026.
– Hon åker jättebra och är väldigt snäll mot de yngre. Jag skrev faktiskt med henne och frågade om jag fick köpa hennes fartdräkt och gratulerade till medaljerna. Hon svarade på bara några timmar och bryr sig om alla. Sedan gillar jag Lindsey Vonn också. Hon är tuff och ger inte upp.
Amerikanskan Mikaela Shiffrin som har tagit flest segrar i världscupen genom tiderna är en annan inspirationskälla. Ett motto från superstjärnan finns faktiskt skrivet på nästan alla av Siri Lindströms skidor: A.B.F.T.T.B.
– Det står för always be faster than the boys, att alltid vara snabbare än killarna, säger Siri och skrattar.
Själv lägger hon däremot inte särskilt stort fokus på vare sig resultat eller motståndare utan tänker mer på sin egen utveckling. Hon berättar att man visserligen är konkurrenter när man står i samma startlista, men all annan tid är man vänner.
– Vid starten är jag mest fokuserad och går igenom banan i huvudet och försöker hålla mig till mitt. Jag är inte jättetävlingsinriktad och vill mer få känslan att jag har åkt ett bra åk och att jag är nöjd med mig själv. Hälften av åkningen sitter i huvudet, inte i själva skidorna eller i benen. Det handlar om hur stark man är och hur mycket man orkar och vågar.
Daniel Lindström fyller i:
– Mjölksyran slår på vid ungefär halva backen och det gäller att kunna fatta rätt beslut även när benen skriker. Det handlar mycket om mod och att hitta sig själv och vara trygg i sin egen åkning.
Olika förutsättningar
Förutsättningarna för skidåkningen kan också skilja sig rejält beroende på temperatur och underlag. Från minus 26 grader på morgonen vid en tävling till regn eller plusgrader en annan.
– När det var som kallast hade jag tre jackor, termobyxor, värmeshorts och tejpat ansiktet på uppvärmningen. Men jag brukar inte bli så kall och när man kör själva tävlingen är det bara fartdräkt. Det kan vara lite jobbigt när det blir så stora skillnader i temperatur och snön men oftast är känslan att jag gjorde det bästa jag kunde utifrån mina förutsättningar, säger Siri.
Hittills har hon klarat sig från ordentliga krascher och gillar när det går fort. Hoppen mitt i backarna i super-G är en favorit.
– Man åker rätt flackt och sedan är det bara rakt ner. Snön tar slut.
Hur känns det?
– Det är härligt! Första gångerna var det lite läskigt men nu när jag har hoppat i tre-fyra år så har det blivit lättare. Är farten högre gäller det att hålla sin position. Det räcker att bara stå lite mer på höger sida så roterar man åt höger.
Varnar för tidig elitsatsning
Under sommaren tränar Siri bålstabilitet och knäböj för att göra sig redo för vinterns skidåkning. Hon har fått ett personligt träningsprogram från samma fysioterapeut som tillhör det svenska puckellandslaget samtidigt som konditionen kommer ”gratis” genom fotbollen, tennisen och ridningen. Siri tror själv att hon gynnas av att kombinera flera olika idrotter samtidigt och pappa Daniel Lindström är inne på samma linje.
– Skidförbundet är extremt tydliga mot alla klubbtränare i sin utbildning. Om du låter någon elitsatsa från tidig ålder så plockas du bort som ledare. Din enda uppgift är att ha få barnen och ungdomarna att ha kvar skidglädjen och vilja fortsätta åka.
Han menar att ungdomar kan gå skidgymnasium och ta sig till ett landslag på den vägen, men att går att komma dit på olika sätt.
– Man vet aldrig när åkarna får det riktiga inre drivet, det kan vara när de är 12, 14, 16 eller 24 år. Men slutar du åka skidor för att du är trasig när du är 14-15 år så får man aldrig veta vad som kunde ha blivit. Det är hela skid-Sveriges utmaning, att behålla ungdomarna. Det är lätt att bli för specialiserad på en idrott och bli känslig för skador.
Käpp för käpp
En egenskap som båda lyfter fram som viktiga inom alpin skidåkning är tålamod. Något Siri Lindström själv behövt visa prov på den senaste tiden. Efter att ha åkt mycket super-G gick det plötsligt ”för bra” när hon gick tillbaka till den mer tekniska grenen slalom. Mer driv i åkningen, högre fart, bättre kroppshållning – men också fler urkörningar.
– Jag har aldrig känt den känslan tidigare på slalom, att jag åkte så fort för att jag åkte rätt men jag klarade det inte hela vägen ner. Då får jag tänka att det här åket klarade jag hit och körde ur vid den här käppen. Nästa åk ska jag klara en käpp till och fortsätta så tills jag kommer hela vägen, säger Siri Lindström.