Det var i slutet av januari som vår tidning kom över uppgifter om en närmast ohållbar och mycket allvarlig situation på Astrid Lindgrens skola. I ett internt utskick slog högstadierektorn larm om att ett antal elever försöker ta makten över skolans korridorer.
En rad incidenter har inträffat i början av det här året och de flesta ska ha handlat om maktspel och hot, men i en del fall även om våld. Närmare ett tiotal elever har varit avstängda från skolan den senaste tiden.
– Det här var vid händelserna och jag har ingen statistik, ingen rad eller lista, men det var olika incidenter och individfall vi pratar om. Det var mycket för att vara en kort period. Sedan är det för tidigt att säga om det är mer än förra året, vi får se vad framtiden visar. Men det var väldigt mycket under en kort period och det är ju för att det varit mycket incidenter som man gör ett ingripande som en avstängning är, sa rektorn Josephine Svensson tidigare.
Som ett led i åtgärderna för att komma tillrätta med det hölls nyligen ett extrainsatt föräldramöte på skolan. Ungefär 200 föräldrar kom dit.
– Förhoppningsvis kan det dämpa den allra största oron. Nu vet vårdnadshavarna att det händer grejer och att det pågår mycket insatser. vi kommer fortsatt ha enskilda möten med föräldrar och vårdnadshavare. Det är ett ständigt pågående arbete och det fortsätter vi med. Vi kommer också arbeta vidare kring uppföljande möten och är på väg mot en sammanfattning av mötet som var till vårdnadshavare som inte var där. Det är för att hjälpa dem som inte var där att kunna känna sig delaktiga i den trygghet vi försöker skapa, berättade Josephine Svensson efteråt.
Hennes förhoppning är att effekten ska bli en lugnare arbetsmiljö och en känsla av att skolan gör allt man kan för att få ordning på situationen.
"Självklart vore det lugnare med 50 vuxna till"
I en tidigare intervju har Josephine Svensson också lyft fram de neddragningar som skedde för ett par år sedan som en förklaring.
– Det är klart att man drar paralleller till det bland annat. Det finns ett behov av fler vuxna i skolan och runt omkring ungdomar. Så det finns med där också, absolut.
Lars Sandberg (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, följer förstås situationen på skolan.
– Där har det varit och är stökigt. Den bild jag får till mig är att man gör saker och förhoppningen man har och vad man tror är att det är under minskande. Det är mycket skadegörelse och det händer mycket saker. Det är naturligtvis inte önskvärt, men man har planer för att öka tryggheten och studieron.
Det har framförts en oro för att elever är på väg att ta makten över korridorerna. Vad tänker du om det?
– Det jag får till mig är att det är ett antal ungdomar som stökar runt. Jag är inte på plats där och vet inte hur de upplevs, men det jag hör från andra är att det förekommer helt klart. Man jobbar med det och försöker ta tag i det.
En förklaring rektorn ser är de neddragningar av personal som skedde för några år sedan?
– Det jag fått till mig är att cafeterian inte är öppen hela tiden och att det möjligen kan göra att ungdomarna drar omkring i stället. Så det är klart att det vore önskvärt med fler vuxna.
Men din bild är inte att neddragningarna är en orsak till det som sker?
– Min bild är att man kommer komma tillrätta med det här.
Finns det ingen koppling mellan att det är stökigt och de neddragningar som skedde?
– Det är svårt att säga. Självklart vore det lugnare om det fanns 50 vuxna till på skolan. Så är det ju, men vi har inte de möjligheterna.
21 av 26 klagomål från grundskolan
Nyligen redovisades synpunkter och klagomål för nämnden vad gäller 2025 och likaså anmälningar gällande kränkande behandling under förra året.
Totalt var det 26 klagomål. 21 av dem berörde grundskolan.
– Det är högt och lågt, och alla möjliga saker. Det är allt från stöd och resurs till kränkningar, bemötande och skolskjutsar, säger Lars Sandberg.
Det är i princip dubbelt så många som 2024.
– Det är mycket mer än förra året, men elva klagomål är från en och samma person. Man ser inget mönster i det här riktigt. Det är vad vi har sett av det här.
Gör det dig orolig?
– Nej, det gör det inte och nej, det kan jag inte säga. Det finns inget som föranleder övergripande insatser.
Hur många av de här ser ni som allvarliga och värda att titta vidare på?
– Vi tar alla på allvar, men det är inget mönster eller något som visar sig över strukturer eller så.
Högstadiet sticker ut
När det gäller just anmälningar gällande kränkande behandlingar sticker högstadiet på AL-skolan ut.
– Det är vissa saker man reagerar på. På F-6 på AL har det minskat med 39 procent och på 7-9 har det ökat med 40 procent. Det korrelerar, det gör det. Det är en klick unga som står för merparten av oroligheten. Så kan man i alla fall tolka det när siffrorna ser ut så.
Det rör sig om olika typer av kränkningar.
– Bland låg- och mellanstadiet är det mest på skolgården och i sju till nio är det mest i korridorer och även i klassrum. Det är mycket verbala kränkningar, men det ligger på ungefär samma nivå som tidigare. Det är någon procents ökning totalt sett, men det ser väldigt olika ut inom de olika skolorna.
En granskning av barn- och utbildningsnämndens styrning av grundskolan avseende trygg skolmiljö och studiero presenterades också.
– Det man kan konstatera är att vi till största del uppfyller alla krav. Det är inget alarmerande där i granskningen, utan det är mestadels småsaker som vi lätt kan ordna till, säger Lars Sandberg.