Rumskullas tränare Thomas Eriksson är bedrövad efter att ha tvingats lämna W.O i helgen.
Foto: Arkivbild
Rumskulla gjorde en mycket oväntad comeback i division sex i våras. För första gången på sju år skulle det spelas seriefotboll på Ören igen.
Frågan är hur lång sejouren blir. Med tre matcher kvar att spela är Rumskulla jumbo med fyra poäng och den mindre smickrande målskillnaden 13-92. Till helgens match mot BOIF tvingades de lämna W.O.
– Vi hade inte folk helt enkelt. Vi har varit 4-5 spelare på träningarna de senaste veckorna och det är åt helsike allting, säger tränaren Thomas Eriksson.
"Det är bara jag, jag, jag"
Han är frustrerad och besviken över det bristande engagemanget hos de yngre spelarna. Men egentligen inte särskilt förvånad.
– Jag hoppades att vi skulle få ordning på det, men nu ser vi hur det blir. Det finns ingen lojalitet och den ena bortförklaringen är dummare än den andra. Många av de yngre skiter i det mesta och har ingen respekt för någonting. Men jag ser ju hur det är i andra lag också. Det här är en samhällsföreteelse som genomsyrar allt. Det är bara jag, jag, jag hela tiden.
Thomas Eriksson har varit lagledare i 40 år och upplever hur attityden och prioriteringarna hos spelarna har förändrats genom åren.
– Om man går tillbaka 20 år var det en dröm att vara lagledare. Då planerade folk in när det var träningar och matcher. Nu har vi många 16-18-åringar i laget och det är inte lätt att få ordning på dem. Har spelarna något som är roligare så åker de på det. Klubbhjärtat har de slängt i soptunnan för länge sen. Det är så tråkigt att lägga ner massor av tid och så ska man behöva gå runt och vara arg hela tiden.
Framtiden oviss
Om ingenting förändras kan Rumskulla tvingas dra sig ur serien.
– Vi måste bestämma om det överhuvudtaget går att genomföra. Det vore rättvist mot alla lag att spela klart säsongen, men har vi inte 15 säkra som ställer upp är det inte lönt. Går det inte så går det inte.
Kan du ångra att ni valde att göra comeback?
– Nej, någon ånger finns inte. Vi sa att vi skulle testa en säsong så får vi se vad som händer. Nu vet vi vad som händer. I våras var vi 25 spelare på en träning, men efter att skolan slutade föll allting platt. Det är inte kul alls.