Annons:

Färre än någonsin på gymnasiet dricker alkohol: ”Säkert en pandemieffekt”

Anja Persson gläds över att alkoholdrickandet är mindre än någonsin på gymnasiet. Foto: Micael Rundberg

Färre än någonsin på gymnasiet dricker alkohol: ”Säkert en pandemieffekt”

Det är färre gymnasieelever än någonsin i Vimmerby som dricker alkohol. Det visar siffror från den senaste drogvaneundersökningen.
– Nästan fyra av tio har inte druckit alkohol, säger ungdoms- och ANDTS-samordnaren Anja Persson.

Annons:

Siffrorna som kommer presenteras i årets drogvaneundersökning längre fram är glädjande läsning när det gäller alkohol, menar Anja Persson. Andelen gymnasieelever som brukar alkohol har minskat och är på den lägsta nivån någonsin.

– Det ser väldigt bra och positivt ut. Alkoholdrickandet minskar och 39 procent av deltagarna i undersökningen anger att de inte druckit alkohol. Så hög har den andelen aldrig varit tidigare. Vad det beror på är svårt att säga, men pandemin har säkert haft betydelse för det, säger Anja Persson.

Trenden fortsätter

Trenden med färre som brukar alkohol bland gymnasieelever har funnits sedan 2015 och fortsätter. För sex år sedan var det 21 procent som inte hade druckit alkohol.

– Vi kan se att från 2015 började alkoholdrickandet att minska och därefter har det minskat lite grann varje år.

Vårdnadshavarnas inställning har verkligen betydelse, menar Anja Persson.

– Har vårdnadshavare en restriktiv inställning får det betydelse. Det har man sett mycket forskning på. Är man restriktiv så dricker barnen eller ungdomarna mindre och det försöker vi alltid kommunicera till vårdnadshavarna.

Nästan fyra av tio svarar att de vet att de inte får dricka för sina vårdnadshavare. Det är också den högsta siffran hittills. 2017 låg den på 24 procent.

– Samtidigt har andelen som säger sig få dricka minskat. Det ligger på 45 procent. Det finns en liten grupp som inte vet om de får eller inte. Det är framför allt det vi försöker kommunicera till vårdnadshavarna, att deras barn ska veta om de får eller inte får. Det har betydelse när man blir bjuden på alkohol. Har man ett tydligt nej hemifrån är det större chans att man tackar nej än om man inte vet. 

”Kanske känns oskyldigt”

Drygt sex av tio svarar i undersökningen att de inte får alkohol av sina vårdnadshavare. Som jämförelse var det 36 procent år 2005.

– Det har hänt väldigt mycket på 15 år. Var femte svarar att de endast får smaka och det kanske kan kännas lite oskyldigt att låta sin ungdom smaka, men faktum är att när man gör det är som att säga att det är okej att dricka fast man inte fyllt 18 år. Det kanske känns oskyldigt, men det har betydelse senare under tonårstiden.

Knappt var åttonde har svarat att de får alkohol av sina vårdnadshavare. För 15 år sedan låg det på en tredjedel. När det gäller själva inställningen till alkoholdrickande har det inte förändrats på något markant vis.

– 16 procent säger att det inte är acceptabelt, sju av tio menar att det är upp till var och en och 14 procent tycker att det är acceptabelt. Som jämförelse var det fem procent som inte ansåg att det var acceptabelt 2005.

Vad är din reflektion och slutsats av det här?

– Jag tror absolut att pandemin kan ha haft en viss inverkan. Det har inte funnits lika många tillfällen att träffas och ha fest. Den nationella forskningen visar också att restriktiva vårdnadshavare gör att barn dricker mindre. Att vårdnadshavare är restriktiva och inte köper ut till sitt barn eller sin ungdom har betydelse.

Ser flera förklaringar

Sedan 2005 har det skett stora förändringar i alkoholdrickandet hos unga. Anja Persson tror att det finns flera förklaringar till det.

– Den största förändringen är att det är ett annat fokus på det förebyggande arbetet. För 20 år sedan var det riktat mest mot ungdomarna själva med kanske skrämselpropaganda i första hand. Det är klart att ungdomarna ska känna till alla risker, men forskning har visat att det har ganska liten effekt på själva drickandet. För 15-20 år sedan skiftade man fokuset till vårdnadshavarna istället. Det är de som träffar sina barn mest och också har störst möjlighet att påverka dem. Det finns stöd i forskningen för att det kan ha bidragit till att ungdomar dricker mindre och mindre, säger hon och fortsätter:

– Jag tror att annat kan spela in också som att ungdomar är mer medvetna om hälsorisker, hälsotrender och känner till att det kan påverka skolarbetet negativt. Det finns också andra sätt att umgås med varandra i dag jämfört med för 20 år sedan. Det här är ju inget som är unikt för Vimmerby och det forskas på det, men det är några teorier vi har.

I drogvaneundersökningen ingår också tobak, narkotika och spel. Mer om den kommer längre fram på vår sajt.

Annons:

Simon Henriksson

simon.henriksson@dagensvimmerby.se

076 815 45 71

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt