Annons:

Siffrorna pekar nedåt – så ser funktionsledaren på behovet av blod

Region Kalmar såg i likhet med hela övriga Sverige en minskning av antalet blodgivare 2024 jämfört med året innan, uppger Linnéa Nilsson Järesjö på Blodcentralen i Västervik. Foton: Mostphotos/privat

Siffrorna pekar nedåt – så ser funktionsledaren på behovet av blod

Under förra året minskade antalet blodgivare i Sverige. Uppgiften stämmer väl överens med statistiken som Linnéa Nilsson Järesjö, funktionsledare på Blodcentralen i Västervik, har.
– Samtidigt ser vi att vi använder färre blodenheter för varje år i regionen, säger hon.

Annons:

Ny statistik publiceras i anslutning till Internationella blodgivardagen den 14 juni. Den visar att antalet blodgivare minskade med sex procent under 2024 jämfört med året innan. Den yngre generationen är särskilt underrepresenterad.

– Vi kan också se att vi hade lite färre blodgivningar förra året. Det gäller egentligen de flesta åldersgrupper. Den enda där det var en liten ökning var bland 65 år och äldre, berättar Linnéa Nilsson Järesjö.

 "Bättre rustade"

Att vara blodgivare handlar om att rädda liv men det innebär också att vara en del av Sveriges beredskap. 

– Om fler anmäler sig redan idag så kommer vi stå bättre rustade imorgon, både inför fredstida kriser och i händelse av krig, säger Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, i ett pressmeddelande som GeBlod Kommunikation skickade ut i samband med Blodgivardagen.

Enligt Blodcentralens statistik var det totalt 4 584 blodgivare i Region Kalmar som lämnade blod någon gång under 2024, jämfört med 4 732 året innan.

Känns det oroväckande att antalet blodgivare minskar?

– Varje år ser vi att vi använder färre blodenheter i vår region. De senaste tio åren har det varit en minskning med nästan 2 000 påsar med de röda blodkropparna. Så även vi ser att vi tappat blodgivare, men statistiken följer användningen och behovet, säger Linnéa Nilsson Järesjö.

 En påse i minuten

I svensk sjukvård behövs i genomsnitt en blodpåse i minuten, dygnet runt, året om. Mest blod, omkring 45 procent, går till patienter med cancer och kroniska sjukdomar. Nästan lika mycket går åt vid planerad kirurgi. Knappt 10 procent används inom intensivvården, enligt GeBlod.

– När vi kallar in blodgivare försöker vi se över vårt blodlager så vi få in tillräckligt med blod – men inte så mycket att vi får överskott som vi sedan inte kan använda. Om det ändå händer kan vi hjälpa andra regioner med blodbrist, men vi försöker anpassa tappningarna efter behovet, säger Linnéa Nilsson Järesjö.

Krävs en fördubbling

Trots att Sverige idag är självförsörjande på blod krävs en fördubbling av antalet blodgivare för att säkra en god beredskap.

Även Linnéa Nilsson Järesjö ser gärna att Region Kalmar får in fler blodgivare.

– Vi behöver alltid nya blodgivare, många får sluta lämna blod helt på grund av ålder eller sviktande hälsa. Andra behöver göra tillfälligt uppehåll, det är ju olika karenstider om man exempelvis varit ute och rest, varit sjuk, tatuerat sig eller är gravid. Av alla åldersgrupper är det klart trevligt med unga blodgivare, för de kan lämna blod längre.

Annons:

Lotta Madestam

lotta.madestam@dagensvimmerby.se

073 848 65 05

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt