Kommunens krisberedskap utsatt för ny granskning – mycket är maskat

– Det är en diger lista på avvikelser som måste åtgärdas. Jag tar inget av innehållet här. Granskningen har precis skickats till nämnderna och man kommer få tid på sig att svara. Vi har satt den 17 december. Vi avser inte att ge någon mer tid. Det man hinner hinner man till 17 december och jag tror inte det kommer vara klart. Jag säger som min far sa när han var i livet "unna det som unna är". Ta nu inte det här som ord från en gnällspik. Var glada för att vi har hjälpt till att sortera ut en himla massa viktiga saker som finns att göra, sa Magnus Gustafsson i september.

För samtliga fanns det en läxa att göra, enligt honom. Men den styrande majoriteten uppskattade inte tonen i kritiken och kallade kort efteråt till en pressträff tillsammans räddnings- och säkerhetschefen Peter Helge.

– Det finns ingen substans i utskällningen och vi hoppas att granskningen snart kommer, sa kommunstyrelsens ordförande Eva Kindstrand Ströberg (S).

Peter Helge uppskattade inte heller tonen.

– Här har man gått ut med att det är katastrof med krisberedskapen i kommunen. Då måste jag reagera. Man ska vara trygg i Vimmerby kommun och jag känner ett jättestöd från politiken i frågorna. Vi har en plan och vi har också tagit fram en handlingsplan för sakerna som framkommit, men jag kan inte gå in i detalj på det, sa räddningschefen.

Kommunstyrelsen svarade i december

En månad senare presenterades till slut innehållet i granskningen, som var gjord av kommunens auktoriserade revisor Azets, som tidigare hette KPMG i Sverige.

– Jag varslade om den här granskningen för en månad sedan och nu kommer innehållet. Syftet var att bedöma om kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden bedriver ett ändamålsenligt och samanhållet krisberedskapsarbete. Vår samlade bedömning är att kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden endast delvis bedriver ett ändamålsenligt och sammanhållet krisberedskapsarbete medan socialnämnden i allt väsentligt bedriver det, sa Magnus Gustafsson. 

Kommunstyrelsen ansågs ha brister vad gäller risk- och sårbarhetsanalys, kontinuitetsplanering, krisledningsorganisation, utbildning, övning samt uppföljning. Bara för kommunstyrelsen handlade det om ett 15-tal punkter som man utifrån bedömningarna rekommenderades att ta tag i. 

I december lämnade kommunstyrelsen ett svar på granskningen genom att ta fram en åtgärdsplan. Vid april månads fullmäktige gav revisionen ny kort rapport i ärendet.

– Ni saknar säkert en fördjupad genomgång på fullmäktige av krisberedskapen. Vi följer kommunstyrelsens och nämndernas arbete med det och de får flera frågor. Det man levererar ser väldigt bra ut och det liknar ingenting av den första responsen som det återgavs i media, att man inte tog till sig det eller vad man ska säga. Det jag läser om i handlingar och protokoll är att man tagit till sig det med stort allvar och det sker, skulle jag vilja påstå, ett snabbt arbete vad gäller krisberedskapen, sa Magnus Gustafssons.

Mycket är maskat

I samma veva som revisionen gjorde sin granskning höll också länsstyrelsen på med en liknande. Vi har begärt ut den granskningen, men endast fått ut sammanfattningen och planen för det fortsatta arbetet. 

"Innehållet i dokumentet du eftersöker omfattas av sekretess enligt 18 kap. 13 § i Offentlighets- och sekretesslagen. Bestämmelsen handlar om sekretess för uppgifter som rör beredskap och hantering av fredstida kriser. Det betyder att uppgifter kan hållas hemliga om ett utlämnande skulle kunna försämra samhällets förmåga att förebygga eller hantera allvarliga kriser", skriver räddningstjänsten i ett mejl. 

Skälet till detta är att man inte vill lämna ut information om risk- och sårbarhetsanalyser, beredskapsplaner, uppgifter om skyddsobjekt eller beredskapslager samt listor över nyckelpersoner och kontaktvägar. Inte heller information om reservsystem och säkerhetslösningar vill man göra publika.

Länsstyrelsen skriver i sin sammanfattning att upplevelsen är att det på politisk nivå fungerar bättre och bättre. 

"Ingen representant från den politiska nivån eller högre tjänstemannanivån deltog vid uppföljningsbesöket. Länsstyrelsen vill framöver, vid liknande besök, att representanter från dessa nivåer deltar". 

Brister i risk- och sårbarhetsanalysen

Det framgår att det finns brister i den risk- och sårbarhetsanalys som lämnade in 2023.

"Bland annat behöver samtliga samhällsviktiga verksamheter i det geografiska området inkluderas i analysen. Därför kommer kommunen att göra ett omtag i syfte att bredda analysen. Länsstyrelsen uppmanar därför kommunen att komplettera analysen med detaljerade åtgärdsförslag samt samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden för hela det geografiska området, dvs både offentliga och privata verksamheter", skriver man i sammanfattningen. 

Uppföljning och prioritering ska underlättas framöver genom att kommunen arbetar med kontinuitetshantering och risk- och sårbarhetsanalyser i ett nytt system. 

"Kommunen kommer att få hjälp av Västerviks kommun att komma igång. Detta då Västervik sedan ett tag tillbaka använder programmet. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen strukturerat sitt arbete samt samverkan med andra kommuner". 

Länsstyrelsen uppmanar också kommunen att säkerställa att medarbetare och politiker får den utbildning och övning som de behöver för att kunna genomföra sitt arbete under både kris och krig.

"Petitessaker"

De brister som länsstyrelsen identifierat vid uppföljningen kommer man att följa upp. 

– Länsstyrelsen gjorde sin granskning i oktober, men vi fick rapporten först nu. Det här visar att vi har en bra krisberedskap och det är inga konstigheter. Integrera näringslivet säger alla nu och det måste man göra. Men det här är ett kvitto på att vi är på väg åt rätt håll, säger räddnings- och säkerhetschefen Peter Helge. 

Det var väldigt hårda ord från revisionen. Vad tänker du om det nu?

– Deras uppdrag är att granska, men vissa saker som stod med är petitessaker. Vi jobbade redan med dem och visste om dem. Den här har belyst mer helheten och visar att vi har en bra krisberedskap.

En uppdaterad krisledningsplan och risk- och sårbarhetsanalys väntar man lite med. 

– Nationellt inväntar man en del saker och därför ska det göras under 2026 eller 2027. Oavsett när det görs har vi påbörjat arbetet och då ska samhällsviktig verksamhet med. En del planer och dokument, som de trycker på, har vi redan uppdaterat och en del är tagna politiskt, men inte inskickat till länsstyrelsen ännu bara. 

Hur ligger ni till?

– Jag tycker att vi ligger i fas. Vi är längre fram i vissa områden än andra, men jämför vi oss med övriga landet är vi inte oroliga. Vi ligger i fas, men sedan vet man först efteråt om man var tillräckligt förberedd eller inte.