Den 14 oktober är det dags för årets "En kväll för ditt barn". Den här gången blir det med en drogförebyggande författare som gäst. Håkan Fransson, med över 45 års erfarenhet som socionom, lärare, fritidsledare och behandlare, kommer till Vimmerby för en föreläsning för föräldrar.
På dagen håller han också i en föreläsning för yrkesverksamma i kommunen.
– Alla får komma, men vi tänker att det är anpassat till sådana som jobbar med ungdomar på olika sätt, alltså inom skolan och även socialtjänsten och fritidsverksamheten, säger folkhälsosamordnaren Anja Persson, som jobbar med ANDTS- och ungdomsfrågor.
Håkan Fransson har jobbat som drogförebyggare i nästan exakt 23 år. Hans arbete sträcker sig över många kommuner, där han coachar de lokala drogförebyggarna, och för två år sedan fick han i uppdrag att skriva boken "Hur ska jag göra så mitt barn inte börjar med droger?" och den har fått ett bra mottagande.
– Många tycker boken är bra. Jag utvecklade en ny metod kan man säga kring millenieskiftet. Då vände man sig enbart till unga och det hade inte så stor effekt. Jag kom på att man skulle jobba ihop med föräldrarna kring att sätta gränser, berättar Håkan Fransson på en pressträff inför den stundande föreläsningen i Vimmerby.
Åker runt i Sverige för att föreläsa
Skärgårdskommunen Öckerö utanför Göteborg hade 1999 ett oerhört drickande bland unga.
– Det är 13 000 invånare och där drack ungdomarna mer än någon annanstans. Det har aldrig funnits lika höga siffror någonstans och det var ett våldsamt supande med elände i form av trafikbrott, sexualbrott och så vidare. Där jobbade vi med föräldrarna och drickandet gick ned oerhört snabbt. Andra hörde av sig och ville att vi skulle berätta hur vi gjorde, så jag var runt i 70 kommuner och föreläste.
Besöket i Vimmerby riktat mot föräldrar och vårdnadshavare blir det första av en lång rad Håkan Fransson ska ut på. Han har tagit semester för att under fyra veckors tid fara runt i Sverige och föreläsa om sin bok.
– Jag kommer vända mig mest til föräldrar kring hur man tidigt kan tänka för att hjälpa sig själv och barnet. Jag vill helst prata med småbarnsföräldrar, men det kommer nog sannolikt fler tonårsföräldrar. Ett huvudtema är att ingen börjar direkt med narkotika. Alla som knarkar har testat tobak och alkohol först. Det främsta jobbet för att de inte ska börja knarka är att jobba med nikotinet och tobaken, så främst pratar jag om tobak, nikotin, vitt snus och vejp.
Vilka är dina tre viktigaste konkreta tips?
– Kramar och ramar brukar jag prata om. Kramar är viktigt och det handlar om en gemenskap med samtal, att man lägger pussel, badar – helt enkelt umgås i familjen. Att det finns närhet och att man lyssnar på sitt barn, om barnet berättar att någon vejpar eller att kusinen i Säffle börjat dricka. Kramar är grunden, men det andra är ramar. Det handlar om gränssättning. Vi har bilbälte när vi åker bil och flytväst när vi är på sjön. Lika självklart är det att man inte får röka eller dricka. Det handlar om att bygga detta med värme. Tittar vi på Öckerö för 25 år sedan var föräldrarna oerhört toleranta med alkohol och barnens tider.
"Bra tillfälle att stoppa den karriären"
Håkan Fransson tipsar också om att göra nätverk med andra föräldrar.
– Om din dotter som är 13 år har fem tjejkompisar som är de bästa, så prata med deras föräldrar. Har ni samma regler? Samma utetider? Det handlar om att täta till nätverket. Det finns mycket man kan lägga till, men kramar och ramar är grunden. Jag är socialarbetare och det finns mycket som är jättekomplicerat, men i sak är detta väldigt enkelt. Det är ingen raketforskning, även om det innebär ett slit för varje förälder helg efter helg.
Hans bok handlar om att få varje unge att aldrig börja med knarket.
– Börjar barnet att röka, snusa, vejpa eller vara full så kan man stoppa det. Det är ett väldigt bra tillfälle att stoppa den karriären innan det blir värre. Ser man fysiska tecken på droger, så har man kommit långt. Min mission är att man inte ska hamna där, utan i stället leda in barnen på en bra väg med schysta skolresultat, ett bra jobb och ett bra liv.
Grupptryck påverkar
Tillgången i dag är oändlig i Sverige, menar Håkan Fransson.
– Det vanligaste när det gäller unga som dricker alkohol är att de får tag i det hemma utan lov. Första man börjar med är att ta en flaska vin i vinkällaren hos mamma. Langaren kommer längre fram och när man väl fått ett beteende att vara ute och festa på helgerna. I dag finns det överallt och tillgången är oändlig. Det har aldrig varit så mycket knark i Sverige som nu. Tillgången är svår att jobba med, men det handlar mer om att få ungdomarna att vara smarta nog att säga nej. Jag har inte sett någon forskning som stöder detta, men det är bra att prata med sina barn och det är skolans uppdrag också.
Grupptryck är förstås något som har stor påverkan när man är ung och på väg in i något och på väg från något.
– Sitter man där med fem kompisar, så kanske mammas ord i öronen inte är de viktigaste. Men ger man sitt barn goda vanor så kan man styra det ganska mycket. Att styra sina barns kompisskap är inget jag brukar prata om.
Att gå igenom exempelvis barnets mobiltelefon eller saker i jakt på att hitta olagliga substanser är också en balansgång, menar han.
– Bakvägen är alltid lite känsligt och kan störa tilliten. Är man 15 år och kär vill man kanske inte gärna att morsan ska kolla ens mobiltelefon. Men man kan säga till sitt barn att nu ska vi kolla dina appar eller spel tillsammans eftersom jag betalar mobiltelefonen från mitt konto. Man kan säga att jag är rädd om dig, jag gör det av omsorg och kärlek, och att jag vill se hur du agerar. Då blir det snarare ett samtal än kontroll. Det finns förstås undantag när man får rota, men det är inget jag ger som tips. Tilliten är oerhört central och då är vi tillbaka på kramar och ramar. Blir det bara ramar, blir det inte bra.
Så ser siffrorna ut här
Anja Persson arbetar drogförebyggande i Vimmerby kommun och säger att undersökningen på gymnasiet från i våras var den mest positiva på länge. Åtminstone vad gäller alkohol.
– Det var den lägsta siffran någonsin kring hur många elever som druckit. Gymnasiet är nu på samma nivå som högstadiet var 2007, så där har vi kommit långt. Annars ser vi att nikotinet har ökat både på högstadiet och gymnasiet. Det gäller framför allt vitt snus och vejp. Det är betydligt fler som snusar varje dag än som gör det vid enstaka tilfällen. Däremot ser vi att rökningen är nere på låga nivåer och det speglar befolkningen i stort. Vi jobbar med nikotinet nu och uppmanar föräldrar att sätta gränser som man gjort med tobaken och alkoholen, säger hon.
Vid årets "En kväll för ditt barn" finns stolar till ett 60-tal föräldrar. Förhoppningen är att det blir utsåld salong på Fabriken.
– Sedan vet vi att det är en svår målgrupp att nå ut till och att det är mycket man konkurrerar med kvällstid, men vi hoppas att så många som möjligt kommer, säger Anja Persson.