Barn- och utbildningsnämnden har nu tagit sin detaljbudget och fördelat drygt 28 miljoner kronor.
Foto: Simon Henriksson
Barn- och utibildningsnämnden äskade om 30,5 miljoner kronor. Av detta fick man 28,6 miljoner kronor. Nu har nämnden beslutat hur dessa pengar ska fördelas.
Den största delen, hela 11,5 miljoner kronor, går till en ramökning på gymnasiet för att kunna behålla den programstruktur man har i nuläget. Det ska alltså göra att man inte ska behöva ta bort något ytterligare program. I samma anda läggs fem miljoner kronor på Vuxenutbildningen, för att kunna bedriva samma kursutbud som i dag.
4,3 miljoner kronor går till barngruppernas storlek inom förskolan, för att dessa inte ska behöva bli större.
För att bibehålla kvaliteten i grundskolan tillför man 2,9 miljoner kronor.
– Den tekniska ramen gör att man inte riktigt hanterat kostnaderna på rätt sätt, så då behöver vi 2,9 miljoner kronor för att täcka det helt, säger Lars Sandberg (C), ordförande i nämnden.
"Läggs i en central pott"
Drygt 1,5 miljoner kronor läggs på insatser som ska främja undervisningskvalitet, trygghet och studiero.
– Det läggs i en central pott för olika insatser, säger Ola Hammarbäck (KD).
En miljon kronor läggs på att starta upp arbetet med barnomsorg på obekväm arbetstid vid förskolan i Nybble. Anpassad gymnasieskola förstärks också och där rör det sig om 700 000 kronor.
– Det kommer inte täcka hela underskottet, men en del av det. Vi har fler elever mot vad vi har budget och det är elever med större behov dessutom. Det är ganska stora kostnader för den gruppen.
Förstärker elevhälsan
470 000 kronor läggs på kompensation för höjda lokalkostnader på grund av den nya förskolan i Nybble. 380 000 kronor läggs till löneökningar inom förskolan, som det centrala löneanslaget inte tar hänsyn till.
En 50-procentig tjänst införs som en förstärkning av elevhälsan på gymnasiet. Det rör sig om en specialpedagog, men där har man ännu inte lyckats med rekryteringen.
– Vi hade inga behöriga sökande, men fortsätter jobba på det, säger Anders Eriksson, tillförordnad förvaltningschef.
Det rör sig om 350 000 kronor.
"Göra sig själv överflödig"
En annan satsning är den på en samverkan mellan skola och arbetsliv. Man inrättar en tjänst tillsammans med utvecklingsavdelningen enligt något som kallas för Varbergsmodellen. År ett och år två är tjänsten på heltid. År tre ska det sedan bli 75 procent och år fyra en halvtidstjänst.
– BUN finansierar halva tjänsten för 2026 och utvecklingsavdelningen den andra halvan. Det blir start under nästa år.
2026 handlar det om 400 000 kronor.
Vad hoppas ni att den tjänsten ska ge?
– Ett större intresse och kunskap om de lokala företagen, säger Lars Sandberg.
– Ja, ökad kunskap om det lokala näringslivet, men även den kommunala verksamheten. Projektledaren ska bygga upp ett nätverk och samarbeta mellan skola och det kringliggande samhället. När man byggt upp det här nätverket så ska man i princip göra sig själv överflödig. Då ska samarbetet vara så väl etablerat och sedan blir det en halvtidstjänst för att underhålla detta, säger Anders Eriksson.
"Ska ske regelbundet"
En del i detta är att hjälpa eleverna att göra väl underbyggda yrkesval i skolan.
– Man kommer ha kontakt med eleverna flera gånger under en skoltid och inte bara en gång. Det ska ske regelbundet.
Med tanke på att man börjar med en heltid och sedan går nedåt, har det varit svårt att hitta någon?
– Nej, personen är redan rekryterad och det var många som sökte och var intresserade av uppdraget. Så det var inte svårt.
Det är inte mycket av det här som ska anses som nya satsningar, menar nämnden.
– Vi har knappt äskat för någon utökning. Det är vissa förstärkningar, men merparten är kostnader vi vet att vi kommer ha. Det är inga stora utökningar, men det är viktiga utökningar som prioriteras. Huvuddelen är kostnader vi ändå kommer ha som vi vet om sedan tidigare.