Ola Karlsson är kommundirektör i Vimmerby kommun.
Foto: Simon Henriksson
Vid junisammanträdet fick kommunstyrelsen den första stora budgetuppföljningen. Det rör sig om tertialrapporten som gäller årets fyra första månader och i samband med det tas också den första, stora prognosen fram.
Kommunen ser ut att gå mot 24,9 miljoner i överskott och man hade budgeterat för 25 miljoner kronor. Det skulle motsvara ett resultatmål på två procent.
– Det är en avvikelse på 100 000 kronor på totalen och årets resultat ser ut att hamna som man budgeterat för. Det här är den första och den är väldigt osäker. Det är fortfarande en stor del kvar av året och mycket kan hända och saker vi kanske inte förutsett. Men det är en bild av vad vi ser nu, säger kommundirektören Ola Karlsson.
Kommunstyrelseförvaltningen visar ett plus på 3,5 miljoner kronor.
– Det härrör framför allt till VTT-fastigheten. Det skulle egentligen ha legat kvar under 2026 och det fanns avsatta medel för det, men vi klev ur kontraktet i förtid förra året. Det ledde till en ökad kostnad 2025, men ger ett överskott 2026 och vi har inte kostnaden kvar.
Köpte sig ur VTT-avtalet
VTT-avtalet handlar om det 20-åriga hyresavtal som kommunen ingick med den dåvarande tidningskungen Bengt Ingemarsson. För flera år sedan tog kommunen beslut om att säga upp hyresavtalet i förtid för att försäkra sig om att man inte skulle vara hyresgäster längre till februari 2027.
Kommunen förhandlade sedan fram ett avtal med Christian Ingemarsson, son till Bengt Ingemarsson, och kunde därför lämna fastigheten i förtid. Kostnaden för att köpa sig ut ur avtalet blev cirka 4,5 miljoner kronor. Kommunen sparade in en halv miljon kronor på att inte betala någon driftkostnad för de 14 månader som återstår.
– Det finns andra plus- och minusposter också. Vi har ökade kostnader för interimschefslösningar, där vi inte har lyckats rekrytera. Vi har haft ganska många rekryteringar där vi tagit stöd av rekryteringsfirmor och det är upparbetade kostnader som ligger på minus. Det är plus på omorganisationen, där det blivit en del tjänster färre, säger Ola Karlsson.
"Kan se värre ut"
De tuna nämnderna, både barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, aviserar underskott. För BUN handlar det om 2,3 miljoner och för socialen 2,1.
– Inom BUN är det framför allt anpassad gymnasieskola. Det är fler elever än man har budget för. Det vägs upp lite av gymnasiet, som visar överskott och där mycket är kopplat till IKE:n. När det gäller SOC handlar mycket om placeringar av barn. Det kan se värre ut är signalen, men det är vad prognosen säger.
Miljö- och bygg har haft färre ärenden kopplat till bostadsanpassning och även färre ärenden kopplade till den nya plan- och bygglagen. Det gör att man ser ut att gå mot 700 000 kronor i överskott.
– Nu har vi vår ekonomiska styrmodell och när vi tar fram den första prognosen får nämnderna ansvar för att ta fram handlingsplaner för att nå resultat i balans. Det är åtgärder för att få ett resultat så nära noll som möjligt. Sedan vet vi att det kan vara långa ledtider och att det är svårt att genomföra under pågående år. Det ger full effekt först året efter, säger Ola Karlsson.
Handlingsplaner framtagna
Nämnderna har nu tagit handlingsplaner och socialnämnden inriktar sig framför allt på övertidsarbete och sjuktal.
– Vi vill komma åt det. Jobbar man mycket övertid, riskerar det att rendera i sjukskrivningar på sikt. Annars handlar det mycket om hur vi organiserar oss och vi kommer jobba på bred front framöver och se vad vi möjligen kan göra för att minska underskottet. Placeringssidan av barn är ett minus och även socialpsykiatri och våld i nära relation. Där ligger våra underskott, säger socialnämndens ordförande Eva Berglund (S).
För BUN:s del handlar det främst om generella sparkrav.
– Det har vi på förvaltning, förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen. Vi ska göra effektivseringar där det går och försöka få en ekonomi i balans. Vi tror att det kommer räcka och att vi ska klara det, säger Lars Sandberg (C), ordförande i socialnämnden.
"Varit väldigt negativ"
Den här fortsatt relativt nya lösningen är viktig, menar man.
– Styrmodellen fyller sin funktion och man behöver inte längre vänta till hösten. Så fort tertialrapporten kommer kan nämnderna börja jobba. Tidigare hade vi gett ett uppdrag till nämnderna i dag och sedan skulle de ha fått återkomma. Nu kickar det igång direkt och det tjänar mycket tid, säger Peter Karlsson (C).
De rödgröna politikerna vill också vara tydlig med hur läget brukar vara vid den här tiden på året.
– Det är ofta, historiskt sett, som tertialrapporten var väldigt negativ. Så har det varit under många år. Det är bra att vi tar tag i underskotten som finns, men vi ligger på plusminusnoll. Vi har kontroll på den ekonomiska situationen.
I maj månad rapporterade vår tidning om nämndernas åtgärdsplaner. HÄR kan du läsa om barn- och utbildningsnämnden och HÄR om socialnämnden.