Rivningen av brandskadade Zaagshuset har pågått i drygt en och en halv månad. Det fanns en förhoppning hos entreprenören Gilbert Gustafssons, att de i alla fall skulle hunnit få omkull huset till den längre jul- och nyårsledigheten.
Så blev det inte. Vår tidning träffade Henrik Backheden Anemyr på plats, där han berättade mer om omständigheterna.
– För det första räknade jag fel på en vecka, erkänner han. Sedan är det ingen rolig del det här, där vi är nu. Det är där det brunnit och det är så sanslöst ihopblandat allting. Taket har rasat in på våningarna och det är otroligt mycket bröte, så sorteringen tar tid.
”Väldigt mycket plockande”
Materialsorterna måste delas på, framför allt ska trä vara för sig, liksom stål och metaller.
– Det är väldigt mycket sågspån och nu har vi kommit i ett rum med väldigt mycket tidningar och papper. Det ska hamna i brännbart, men där vill de inte ha trä, så det är väldigt mycket plockande. Det fanns dessutom separata elmätare i varje lägenhet, och de tog också ett tag att plocka bort, och arbetet pausades under julmarknaden. Sista veckan tog vi det ganska lugnt, vi såg bara till att säkra upp, så det inte skulle stå och vara farligt under ledigheten vi hade. Vi stod stilla i nästan tre veckor.
I början av veckan var det ungefär en tredjedel av huset kvar.
– Vi är mitt i den jobbigaste delen, kan man säga. För när vi kommer in i den delen är den praktiskt taget oskadad, sa Henrik Backheden Anemyr och nickade mot delen närmast stationshuset. Så den går lite lättare, och där är det heller inte en massa fuktskador eftersom taket varit på.
Allt var fastfruset
Det är särskilt en sak som bråkat under rivningsarbetet.
– När vi började i den första delen var det kallt och de hade ju både lagt på mycket vatten och det hade regnat. Allt hade runnit rakt igenom, så vi kunde inte ens lyfta på en stol. Allting satt fastfruset, det var kärnis, så vad vi än tog i så gick det sönder. Det var nästan svårt att gå här inne.
Vågar du säga någon tid nu, när rivningsarbetet beräknas vara klart?
– Jag har sagt den här veckan (den som gått) och åtminstone två till kommer vi behöva för att få ner huset. Sedan återstår att riva murar och det är mycket uppstädning. Så vi är en månad bort alla gånger innan vi lämnar platsen, allt beroende på vädret. Är det för mycket snö när vi gör klart det sista måste vi säkert komma tillbaka och städa av. Det ska ju se snyggt ut när vi lämnar.
Har arbetet varit mer komplicerat än du kunde föreställa dig?
– Ja, lite förvånande kanske att det var så mycket. Det är det svåra med rivningar, man vet inte vad man stöter på när skopan sätts i huset. Så ja, det var ännu mer bråte än jag trodde. Jag trodde inte det var så mycket kvar i de brunna lägenheterna och i förråden. Men det är ju det som är det svåra när ett hus brunnit, att ingenting tas med.